Under en lång tids arbete med en bok om ceremonier har jag haft anledning att fundera över personer som i tidningar utger sig för att vara experter på etikett. En av de mest kända var DN:s Magdalena Ribbing. Som grundutbildning för värvet att ge råd om hur du och jag ska uppträda hade Ribbing lämpligt nog medlemskap i adelssläkt och riddarhus.
Värvet att som expert ge råd till folk på livets stig har alltid förefallit mig egendomligt. Och något komiskt. Intryck skapas av en person som verkligen vet hur umgängeslivet ska hanteras. Alltså något av en stil som besserwisser. Eller en som förläst sig på överhetens regelhäfte för umgänge. Lika märklig är publikens intresse för att ta del av ”experternas” råd om hur vardagen – med glädje och sorg – ska handhas. Jobbet som etikettexpert förefaller alltså något mossigt i en tid då många anser att individer frejdigt ska ta ta för sig, så länge man inte skadar andra kroppsligt. Själsliga skador pga etikettavvikelser struntar jag nämligen i.
I dagens medier syns sannerligen inte minsta tvekan över att ge råd för umgänget med andra. Men nu har släktskap med grevar och baroner ersatts av psykologutbildningen vid någon av landets universitet eller många småhögskolor. Nu har nämligen hela Sveriges och SvD:s Jenny Jägerfeldt tagit över stafettpinnen från Ribbing, tycks det. I tidningen den 27/5 meddelar hon nämligen följande kungsord till den räddhågade läsekretsen:
”Var ödmjuk när du pratar med andra om deras liv”
Hur kan en människa ens komma på att uttala några så triviala eller självklara ord? Om de kommit från en prästs mun hade man inte blivit överraskad. I Jesu´ namn kan som bekant vad som helst yttras. Men den nya tidens själasörjare, psykologerna, känner inga gränser. Med sin intressanta, men synnerligen oklara vetenskap, som bas kan man räkna med att vad som helst kan sägas. Av frekvensen i medierna att döma tycks psykologernas tillväxt ske exponentiellt. Och man har ofta något gemensamt med journalisterna, som numera presenterar rapporter späckade med egna värdering, som de önskar välsigna läsekretsen med. Att åsikterna normalt lutar åt vänster gör det hela än värre.
Själva uttalandet tyder dessutom inte på någon slags ödmjukhet mot andra människors förmåga att tänka själva. Fram tonar alltså även en dubbel moral…
Torsten Sandström
