Bild: Bengt Oberger, Wikimedia commons.

Någon vän av riggade studiosamtal på teve är jag verkligen inte. Särskilt inte Hedenmos traditionella ältande av den intervjuades bakrund. Inställsamma frågor med ofta förutsägbara svar.

Mot den bakgrunden blev intervjun av Hanne Köller annorlunda och en överraskande framgång. Det berodde inte främst på Hedenmos politiskt korrekta frågor, utan på Kjöllers spontana och avväpnande svar. På något vis blev det ett journalistmöte mellan en SVT-robot och en klokt fritänkande sprakfåle. Jag, som brukar lämna teven, satt kvar programtiden ut.

Kjöllers texter i DN tillhör det bästa den tidningen förmår. Det kanske inte säger så mycket numera, men hennes artiklar har den fria och undersökande journalistens adelsmärke. Det är inte fråga om att smeka medhårs eller traska i upptrampade fotspår. Nej, jag möter en i grunden positiv person, humor och självironi sipprar fram även i allvarliga och ifrågasättande sammanhang. Kjöller försöker ständigt finna egna svar på viktiga samhällsproblem. Och det sker med en stil som är säker och medryckande.

Kjöllers totala dominans under pratstunden i SVT var imponerande. En i SVT internt så hyllad Hedenmo framstod som en praoelev. Detta beroende på att hon mötte en kvinna som var henne vida överlägsen avseende intellekt, samhällskunskaper, kritisk analysförmåga samt inte minst verbala uttryck.

Det blev en uppvisning i fritänk. Och samtidigt en tankeställare för SVT, som tenderar att i sina egna led enrollera journalister efter kvotering med stöd av PK-sfärens alla dogmer. Den som är uppmärksam upptäcker dessutom att påfallande många barn till journalister på SR/SVT får jobb inom statsradion eller statsteven. Hedenmos egen dotter är följaktligen på plats. Effekten av SR/SVT:s personalpolitik blir inte det oberoende som mediet själv i teorin hyllar, utan tvärtom en vänstervriden långmjölk. Där finns inte till vardags plats för journalister av Kjöllers klass. Däremot presenteras ständigt säkra vänsterliberaler som exv Göran Greider, Heidi Avellan, Anders Lindberg.

Kjöller bevisar att det ännu finns en grupp goda svenska journalister.

Torsten Sandström