Anti-PK-bloggen

Jag är en gammal gröna vågare. Tillbringar massor av sommartid i naturen. Har sysslat med biodling, grönsaksodling, svampplockning, jakt mm. Så jag är inte alls ointresserad av frisk luft och en god yttre miljö. Och visst inser jag att gifter i naturen och i livsmedel samt avgaser i städerna är något ont. Men samtidigt vet jag att mycket gott händer dag efter dag, tänk bara på elbilarna.

Det som bekymrar mig är FN:s och politikernas val att peka ut CO2 som boven i ett drama om ökad uppvärmning. Bakom en mask av högre visdom för de en hård politisk kampanj enligt den medeltida devisen ”ändamålet helgar medlen”. Meningen är att mindre bruk av fossila bränslen alltid är bra. Då kampanjen dessutom ger politiker och FN ökad makt, så desto bättre menar de. Hård skrämselpropaganda skadar inte, tycks de anse.

Visst är det bra om mindre olja och kol förbränns (lagren är dessutom ändliga). Orsaken till min oro är att jag inte alls kan finna att världens naturvetare kommit fram till samma slutsats som FN /IPCC rörande CO2 som boven i sammanhanget. Det råder inte alls konsensus som IPCC helt fräckt påstår!

Mitt råd är att alla vilsna måste försöka skaffa sig en uppfattning i frågan om konsensus. Vad FN/IPCC påstår hörs tydligt från de politiska megafonerna. Så studera gärna följande källor med massor av information:

Klimatupplysningen: http://www.klimatupplysningen.se/allt-du-behover-veta-om-klimathotet/

Heartland institute, Chicago, USA: https://www.heartland.org

Kritik mot IPCC: https://www.heartland.org/multimedia/videos/why-scientists-disagree-about-global-warming-joseph-bast

Jag är inte klimatvetare. Jag försöker bara själv skaffa mig en uppfattning i den viktiga frågan om CO2 är orsaken till ökade temperaturer. Men att det råder konsensus, som IPCC påstår, är fake news. Bara FN:s och IPCC:s bluff bör vara en anledning för många att ta sig en funderare…

Mediernas klimastrategi är att lansera ett antal hjältar. Personer som leder matchen mot CO2. Det finns en hel rad sådana kämpar. Rockström och Greta T är bara två. På bilden från DN häromdagen syns en tredje ”ärrad” kämpe från slaget om Parisavtalet, Laurent Fabius.

Huvudbudskapet är att tiden nästan har runnit ut för räddning av klimatet. Alltså säger Fabius att 2020 är avgörande. O hemska tanke – hur ska det gå för vår planet efter 2020?

Fabius – liksom nästan alla klimatkämpar vi möter i medierna – är inte vetenskapsmän eller sysslar med forskning om solen eller lagren av gaser omkring jorden. Men ändå kan han och andra likasinnade var dag uttala krisbudskap, som komisk nog flyttas fram år för år. Extra komiska blir orden i Fabius´mun. Mannen som gjorde den franska sk kaviarvänster känd. Han har förtärt mer iransk kaviar och champagne än de flesta, under sina många år på olika glansfulla regeringsposter för socialistpartiet. Nu gäller det klimathets för att vinna väljare.

Det vi hör är alltså enbart krisbudskap från politikernas munnar. Men de saknar ju vetenskapliga belägg om kosmos eller gaser kring jordklotet. Därför är det hög tid för klimatforskarna att kliva fram och förklara varför CO2 är orsaken till uppvärmningen. Och då menar jag riktiga klimatforskare och inte de som bara sysslat med ökad värme i haven, smältande isar eller värmens effekter på miljön. De saknar vetenskapliga belägg för just CO2:s betydelse i sammanhanget (dvs varför haven blir varmare, varför isarna smälter pga CO2 eller hur växter och djur påverkas negativt av CO2). Vidare ska vi absolut inte lyssna på ekonomer och andra samhällsvetare som talar om klimatpolitik. Vad vet de om CO2, på en vetenskap nivå? De upprepar bara politiskt korrekta ord om CO2.

En fråga som jag bra gärna skulle vilja få ett svar på är hur CO2, en gas som utgör 0,04 procent av atmosfären, kan förorsaka global uppvärmning i stor skala. Förvisso har halten CO2 ökat sedan 1950 med 0,1 promille, men att enbart några promilles ökning kan orsaka de gigantiska värmeeffekter som politikerna pratar om måste besvaras, anser jag. Kan det kanske finnas andra orsaker till uppvärmningen?

Så ut med klimat- och kaviarvänsterns politiska predikanter och in med forskare som kan ge oss hårda fakta! Här är det rätt att tala om hög tid. Om det exv är skeenden från sol, vind och vatten som förklarar höjda temperaturer (och att CO2 bara har en bakgrundsroll) så slänger vi idag bort biljontals kronor utan rimliga skäl.

I flera bloggar har jag kritiserat DN. Idag läster jag ledarskribenten Lisa Magnussons text, rubricerad ”Sådana som jag hamnar aldrig på fel sida av historien”. Textens inledning fick mig att sätta mitt goda morgonte i halsen:

Jag är så avundsjuk på alla som deltar i klimatprotesterna. Tänk att stå där i folkmassan och skandera slagord med Greta Thunberg, och känna urkraften, känna historiens vingslag. Jag vill också vilja vara sådan. Men tyvärr vill jag inte. För så fort många är överens börjar det krypa i mig, och jag söker mig instinktivt bort (min fetstil).

Magnusson beundrar uppenbarligen Greta T:s slagord. Men vill inte själv delta i klimatprotesterna. Detta är det mest besynnerliga jag läst på ledarsidan i DN, tror jag (förvisso i stenhård konkurrens). DN är ju en av landets främsta skapare av megafonen Greta T. Varje dag hyllas hon. Vad vore Greta T utan mediernas körsång? Så Magnusson gör faktiskt det hon skriver att hon inte vill. Läs om meningarna med fetstil och försök utröna vad Magnusson egentligen vill.

För den som så långt orkar och vill läsa mer länkar jag till hennes text idag och igår:

Dagens text: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-sadana-som-jag-hamnar-aldrig-pa-fel-sida-av-historien/

Gårdagens text: https://www.dn.se/ledare/lisa-magnusson-det-ar-inte-meningen-att-julen-ska-vara-harlig/

Om det är någon som förstår vad Magnusson menar och är ute efter i någon av de två texterna, så mejla gärna mig. Att läsa dessa texter kräver såväl en tolk som en terapeut. Och detta på ledarsidan i landets till upplagan största morgon tidning. Spillror av orden går att förstå, men knappast sammanhanget.

Mitt intryck är att hon bara skriver på för att fylla en spalt per dag. Det blir stressigt i tider av julplanering. Att tänka fritt framstår därför som viktigare än att det blir något vettigt sagt. Magnussons texter är inte bara ytterst oklara. De är dessutom späckade med egotrippade resonemang. En navelskådning som tyvärr blir allt vanligare i stora medier, men som är främmande för en ledarsida. Där brukar målet vara klara samhällsanalyser, så gott det nu går för skribenter med politiska ambitioner.

Att Magnusson trampar på tunn is syns i båda texternas. Den senare hade för övrigt först rubriken: Julen ska inte vara god. Rubriken är sannerligen magstark, alla kategorier, varför en dämpande korrigering senare gjorts (”det är inte meningen att julen ska vara härlig”). Magnusson brakar pladask genom isen. Hon ska vara glad för att hon befinner sig på grunt vatten.