Dagens morgontidningar innehåller annonsen ovan. Det är BRIS som är ute med håven. Och det framgår med all tydlighet att det gäller att håva in pengar. ”Vi har svisch.” Annonsen är ett tydligt tecken på att tiggeriet blivit kommersiellt. BRIS betalar för annonsen. Och hoppas håva in pengar som gott och väl täcker kostnaden. Så tänkte dåtidens jesuiter. Så tänker även nutiden PK-ister.
Själva språket i annonsen är slappt och motbjudande. ”Ta stryk” låter som en fotbollsspelare som själv ställt upp på planen. Barn har inte gjort något eget val av spelplats. Men att skriva att det är föräldrarna som slår vågar väl ingen i nutidens bomullsvadderade samtal där alla befrias från ansvar. Så blir språket då man släpper in reklamens folk i det politiska samtalet. Det går åt skogen.
