OS-rörelsen har lyckligtvis nobbat den svenska OS-maffians bud på vinterspel i Stockholm. Motiveringen tycks vara att svenska budet varit för dåligt rent ekonomiskt jämfört med Italiens.
Tydligare kan det knappast bli. Det rör sig om pengar. OS-rörelsen internationella och svenska gren är en jättestor medial affärsrörelse. Det rör sig inte längre om kamratliga tävlingar. Nu gäller det att krama ut maximalt med pengar till en stor OS-organisation, som inte själv vill bära risken för sitt eget jippo. Ytterst vill pamparna att skattebetalarna ska betala.
OS-rörelsens har en svag demokratisk förankring. Där vimlar det av pampar, som under årens lopp gjort sig kända för korruption. Pampar som delar på vinsterna med stora media- och reklamköparbolag världen runt. Pampar som föder tävlanden på jakt efter ren valuta, inte bara guldmedaljer. Antikens grekiska olympiad är sedan länge begraven. Idén om ärlig sportslig kamp är död. Nu gäller Big Business, uppbackad av politiker, kungahus, medier och förstås näringslivets entreprenörer. För några dagar slutar de tala om flygskam och klimatkris då de alla flyger till Lausanne för att göra upp affärerna.
Det är enligt min mening eländigt att denna cirkus ska fortsätta, även om det nu är italienska folket som blir finansiärer. Men där finns som bekant en mer än 2000-årig tradition av storslagna skådespel på arenor av olika slag. Gladiatorer och vilda djur offras i blodiga orgier för att roa folket. Och hålla det lugnt.
Alltså fifflande gubbar och gummor som gör upp bakom stänga dörrar. Där delar de på vinsterna. Att svenska politiker ställer upp på farsen är beklämmande. Men tanken från Rom om bröd och skådespel lever uppenbarligen kvar.
Här en passande bild från min samarbetspartner ProjektSanning, https://projektsanning.com
