Blog Image

Anti-PK-bloggen

______________________________

Sverige är ett skönt välfärdsland. Friheten är omfattande. Men politiker, myndigheter och media talar alltmer om vad du och jag får tycka och säga (och vad vi inte får tala om). Fram växer en ny religion med ett nytt prästerskap. Nu predikas inte längre Bibelns budskap, utan det goda samhällets politiskt korrekta moralvärderingar. PK-lärans bas är de mänskliga rättigheterna. Från dessa rättssregler flödar nu knippen med moraliska värderingar, i form av PK-normer, som rör minoriteters rättigheter, feminism, klimatförstöring, invandring, auktoritetskritik mm. Värderingarna står alltså i allmänhet på en rimlig grund.

Men problemet är att PK-eliten - liksom flydda tiders präster - hävdar ett åsiktsmonopol. Den som inte anpassar sig fullständigt hånas. Hon och han påklistras alla möjliga slags nedsättande etiketter. Media pläderar betongfast för den nya PK-läran. Debattinlägg som går emot refuseras. Banne den som säger nå´t annat! Samtalet vid kaffebordet på jobbet tystnar. Du blir osäker...

PK-läran och PK-samhället blir på så vis ett allvarligt hot mot vår åsiktsfrihet. Anti-PK-bloggen vill problematisera och kritisera den nya PK-religionen och dess predikanter. Min blogg står nämligen på det fria ordets sida! Templet från antikens Aten får symbolisera det fria samtalet. 

Stöd denna blogg!

MYCKET TACKSAM FÖR GÅVOR!

OBS! Nytt nummer för SWISH!

            +46733911882

 

 

Kanske en dag att minnas – förtrollningen modell S är bruten

Uncategorised Posted on tor, mars 21, 2019 19:24:33


Idag säger KD:s Ebba Busch Thor att partiet kan tänka sig att i framtiden förhandla med SD-partiet i frågor av gemensamt intresse. Visserligen försökte Anna Kindberg Batra något liknande för ett drygt år sedan. Men varken hennes parti eller tiden var mogen. Nu tror jag M-partiet inte har något annat val än att följa KD.

Nu sker det som många skåningar en god tid uppfattat som naturligt. Dvs att samtala med ett annat parti som man delvis har sakpolitisk gemenskap med. Som jag ser saken är det egentligen inte ett kommande ”samtal” som är det minnesvärda. Det stora är att S-partiets rutschbana utför idag fått ett synbart slut. Då ett öppet samtal medför att SD släpps in i finrummet är S-partiets era för överskådlig framtid passerad i svensk politik. Det är något mycket stort. En ny politisk majoritet till höger formas. S-partiets dödskallemärkning av SD bryts och ett normalt samtalsklimat kommer att inledas i landet. I S-partiets liktåg marscherar C- och L-partierna, som nyligen gjort bort sig då dom valt att förena sig med det parti man gått till val mot. Idag tillhör dom en regeringsmajoritet. Men i morgon är dom antagligen mest att se som spillror från S-partiets era.

Jag skriver era. I det ligger en honnör till vad S-partiet uträttat under många år till och med Tage Erlanders sista regering. Ett viktigt och imponerande samhällsbygge syns i backspegeln. Olof Palme beskriver den första nedgången eller S-parantesen. Kommande regeringsskifte åt höger (alltså efter Löfven) blir den avslutande parentesen. Högerspöket detroniseras. Detta är vad jag tror då jag ikväll skådar in i den svenska politikens kristallkula. Jag hoppas min spådom slår in. Många viktiga reformer väntar nämligen.

Min förhoppning baseras inte på en tilltro till SD:s politik. Den är tvetydig och delvis problematisk. Förhoppningen bygger på min övertygelse att ett öppet och fördomsfritt samtal om politikens sakfrågor är bäst för Sverige.



Fyra direktörer går vilse.

Uncategorised Posted on tor, mars 21, 2019 11:45:03


I Di 2019-03-20 hävdar fyra kända företagsdirektörer att sparkandet av Cecilia Wikström som kandidat i EU-valet är skadligt. De fyra skriver om behovet av kontakter mellan näringsliv och politikens värld. Och att de väl känner till hur jäv ska hanteras. Vidare anser de att politikerna måste skaffa sig kunskaper om livet utanför den bubbla de befinner sig i. En sfär där politiken blivit ett yrke.

Det är enkelt att på ett allmänt plan hålla med om detta. Men de fyra skjuter vid sidan om målet. Den jävsproblematik de fyra känner till från den privata sektorn rör bolagsbeslut som riskerar att strida mot företagets eget intresse. Denna risk vill många företagsledare motverka. Däremot uppkommer jäv förstås inte vid beslut som är gynnsamma för bolaget.

Även inom det offentliga uppkommer en jävsproblematik. Låt mig peka på tre roller. Lobbyister är externa informatörer och påtryckare på personer i den politiska apparaten. Det finns tusentals sådana i Sverige och i EU:s korridorer. En näraliggande funktion har dörröppnaren. Det är en före detta förtroendevald, som utnyttjar sitt gamla kontaktnät för att påverka politiker att agera på ett visst vis. I båda rollerna omfattas exv påverkan på det offentliga, som står i beredskap att sluta avtal med enskilda om upphandling av varor eller tjänster. Upphandling omsätter som bekant idag mångmiljardbelopp. Påverkan kan även avse innehållet i en framtida lag. Det är därför självklart att företagen gärna vill öppna en bakdörr till den politiska makten. Det gäller att smidigt tränga sig före konkurrenter som inte har samma förmånliga position i förhållande till de politiker som ska fatta beslut. För detta insidesarbete är bolagen givetvis villiga att betala stora belopp.

Huvudrollen i detta drama har den politiska beslutsfattarensjälv. Risken är nämligen att politikern verkar för intressen i strid mot de offentliga mål, som väljarna satt honom eller henne att förvalta. En politiker som agerar för det offentliga måste därför normalt undvika misstanken att han eller hon gynnar ett företag eller annan extern intressent. Jag tänker nu främst på en parlamentsledamot som har ett uppdrag hos ett företag – exv såsom styrelseledamot. Kan politikern ifråga misstänkas för ovidkommande hänsyn blir risken för jävsbindning i det allmännas tjänst uppenbar. Man kan säga att saken gäller en form av politisk vänskapskorruption. Genom nyckeln till det politiska rummet ges en extern intressent möjlighet att utöva makt så att säga från insidan. Den beslutande politikern, tillika styrelseledamoten, kommer att sitta på två stolar.

Bakom de fyra direktörernas söndagsskolebild – och plädering för vidgade kontakter mellan affärslivet och politikens värld – finns alltså en högst konkret och allvarlig problematik om risker för jäv och ytterst korruption. Det är självklart att de privata och offentliga intressesfärerna måste samtala med varandra i många viktiga principfrågor. Men enbart på armlängds avstånd och givetvis utan överlämnande av pengar. Enligt min mening är fenomenet dörröppning (och påföljande politikerbeslut) en samhällsfara. Syftet är att uppdragsgivaren ska snika sig före sina konkurrenter in till politikernas smörgåsbord. Det är beklämmande att EU-parlamentet inte tagit till hårdhandskar mot ledamöternas arvoderade sidouppdrag.

Torsten Sandström
Publicerad i samverkan med Dagens industri/debatt www.di.se

https://www.di.se/debatt/professorn-politisk-dorroppning-for-naringslivet-en-samhallsfara/



Created with Visual Composer