Juridikens kvarnar mal. Nu har två feministprojekt fått tummen ned. Dels Cissi Wallin, som av någon anledning kallas medieprofil. Dels SVT- reportaget om en svensk sångerska som påstods ha misshandlats till döds av en skådespelare. Det är bra att smutsen slängs på soptippen.
Samtidigt visar många journalistiska reportage om de båda rättsfallen att vänsterfeministerna fullständigt dominerar mediernas scen. De har sååå svårt att sjunga ut om att Wallin begått ett allvarligt brott då hon i sociala medier basunerat ut att hon för länge sedan (fem år före anmälan om brott) blivit våldtagen (rättsapparaten säger att någon våldtäkt öht inte skett – inom femårsfristen har Wallin för övrigt mejlat kärleksfulla budskap till våldtäktsmannen in spe). Det om hänt är omöjligen ett övergrepp i Me too`s namn. Det är just det rättsavgörandena gäller, dvs att markera gränser.
Medierna har ett ansvar att hålla feministmaffian inom de egna leden i strama tyglar. De ser nämligen precis vad de vill. Problemet är bara att de ges en plattform att föra fram sin trosuppfattning så att den syns och hörs över hela landet. Och i SR/SVT sker det till råga på allt med dina och mina pengar.
