Socialdemokraterna, som enligt Stefan Löfven ”inte sett” den grova kriminaliteten ”komma”, har därför under åtta års tid misslyckats med att bygga säkra institutioner för unga våldsbrottslingar. Nästan varje dag rapporteras således idag att en ung man är misstänkt för mord samt att killen nyligen flytt från det ungdomshem han tagits in på – detta på grund av tidigare allvarliga våldsövergrepp.
Förklaringen är en ovilja hos vänsterliberalerna att se kriminaliteten med öppna ögon. I stället för att bygga ”ungdomsfängelser” skickas farliga unga till inrättningar utan säker bevakning och kontroll. Vänstern ogillar nämligen att tala om ”fängelser”. Ojojoj, det blir för repressivt. I stället talar man om SIS-hem och sluten ungdomsvård, dvs anstalter som främst är anpassade för barn och unga med sjukdomar av olika slag. De är enkla att fly från.
På så vis blir förstås frånvaron av säkra fängelser för unga en delorsak till det blodiga dödande som pågår i Sverige. Oförmågan och oviljan till förnuftiga politiska beslut bidrar med andra ord till kriminalitetens utbredning. Så går det när nationens Prussiluskor ska planera samhället. Man tycker synd om kriminella, pekar möjligtvis finger men fattar beslut som alla bör förstå är dåliga.
För detta bär sossarna skulden genom att under åtta års tid ha visat ovilja att se sanningen i vitögat. When will they ever learn?
Torsten Sandström
.
