Fler tankar kring morgonens tekopp. Wikimedia.
Förr intog jag dagens första mål till ”Morgonandakten” på SR P1. Det var knappast upplyftande att höra ord som ”god morgon guuuud”. Men jag var ju impregnerad av de bönestunder som jag länge genomlidit inför skoldagens start.
Nu för tiden dricker jag mitt te till ”Tankar för dagen” på samma kanal. De religiösa dogmerna har försvunnit. I stället är det ofta en svagröstad kvinna som försöker tränga igenom vardagens förtretligheter. Talaren vill göra mig mer andlig och mindre materiell. Så tro inte att slumpa väljer samtalets inriktning! Framför mig ser jag en person som med huvudet på sned och med bekymrad min vill lotsa mig igenom livet, precis som om hon visste något om hur jag har det. Allt som som hon (eller ibland en han) vill inpränta i mig genom försiktiga vinklingar är sååå förbaskat politiskt korrekt. Jag ska ta det lugnt, tänka på andra som har det värre (hur nu kvinnan vid micken vet det?), ägna mig åt välgörenhet, muntra upp min vänner, upphöra med maniskt shoppande, tänka på klimatet, inte tänka på mina pengar, göra någon annan glad osv.
Ofta undrar jag vad det är för en person som har mage att utfärda en så diger lista av svagt inlindade pekpinnar till landet radiolyssnare var dag på morgonkvisten. Normalt är det för mig het okända namn. Men typiskt är att de nästan alla har sk fria yrken eller rättare sagt sysslor. De fördriver dagarna med skriverier, föredrag, teater, kultur, konst osv.
En given tanke från min sida är att de måste har svårt att försörja sig på annat sätt och därför måste agera som forna tiders prelater. Dvs genom att moralisera i ottan för människor som bara lyssnar till 25%. Men tänk om exv en industriarbetare, en chef för ett börsföretag, en fotbollsspelare eller en vårdanställd på ett stort sjukhus tillät bestämma tankarna för dagen utan påpekanden från redaktionens sida! Om ”vardagens folk” fick ta över och själva anslå takten för vad som är viktigt för dagen Sverige skulle plötsligt ett traditionellt PK-inslag förvandlas till något spännande och levande. Men inte !
Dystert förstår jag varför. Tankar för dagen vill inte befria. Meningen är tvärtom att – liksom flydda tiders predikare – lotsa in oss i kollektivens lyckorike. Där anses alla lika. Och alla är innerst inne goda. Och om du anpassar dig kommer också du att bli lycklig. Bara du röstar på vänsterns trossatser.
Torsten Sandström
