Varje medborgare har rätt att säga vad han vill om politik, religion och allt annat som inte kränker en utpekad individ. Yttrande- och demonstrations friheten är nämligen central i en demokrati. Själv hyllar jag den och skulle med min blogg gå under om den inte skyddade mig.
En svår fråga är hur gränsen kring friheterna ska dras. Själv vill jag ha rätt att skriva – något som jag tror är sant – dvs att religion är en gift för folket -i syfte att visa hur religionen brukas för att dölja samhällets verkliga problem. Man måste också kunna demonstrera med utrop och plakat som säger att Bibeln eller Koranen sprider falska läror, som leder människor vilse. Vidare måste man också ha rätt att avbilda Muhammed som en vilsen profet med mänsklig framtoning. Även profeten som en rondellhund.
Enligt min åsikt är det dock klart att Paludan inte drivs av en innerlig frihetstanke att sprida sin åsikt. Han vill protestera mot islamiseringen som stegvis sker i samhället. Men han genomför sin protest via överdrifter och onödiga provokationer för att få budskapet att fatta eld. Det räcker med en aktion och ett upplopp som orsakat stora skador! Men Paludan fortsätter.
Principen om frihet att demonstrera måste givetvis vägas mot riskerna för allvarliga samhällsskador. Paludan ska inte ges samhället skydd vid framkallandet av upplopp med stora personella och materiella skadeverkningar!
Paludan sägs vara jurist. Han måste själv ta ansvar för de excesser hans principrytteri åstadkommer. Han driver en auktoritär högerextrem linje. Så länge han agerar försvarligt ska han skyddas. Men han struntar i tanken om försvarlighet. Paludan är inte intresserad av religion eller dess villoläror. Han vill enbart åstadkomma bråk i syfte att instabilera det svenska samhället. Han önskar provocera islamister till skadehandlingar.
Paludan har nu orsakat tillräckligt med samhällsskador. Hans simpla budskap är redan framfört. Han kommer inte att betala ett öre till de personer som lidit skada. Därför måste han nu förbjudas att demonstrera mot koranden, oavsett om det sker via ord eller bränning av böcker.
Hans bokbål väcker för övrigt synnerligen olustiga historiska minnen. Det struntar Paludan i. Därför måste det sättas stopp för hans uppsåtliga missbruk av yttrande- och demonstrationsfriheten.
Till eländet hör att Paludan givetvis spelar på att sätta islamiska klanmedlemmar i rörelse. Under förevändningen att värna islam mot Paludan ges våldets klaner spelrum för att gå till anfall mot polisen. Alltså den yrkeskår som tagit stora risker i de senaste årens ”krig” mot invandrarklanerna. Att våld riktas mot polisen struntar Paludan också i. I hans kretsar är alla aktioner som skapar samhällsoro av godo. Avsikten är nämligen att bygga ett auktoritärt samhälle vars konturer syns i bokbålen i Tyskland för snart hundra år sedan. Jag ryser.
Torsten Sandström