A propå den svenska rättsstatens brister har jag nyligen läst förra årets dom i det bekanta åtalet mot företagsledaren Karl Hedin, på grund av ett påstått grovt jaktbrott eller alternativt för förberedelse till grovt jaktbrott. Mot hans företag, med omkring tusen anställda, har åklagaren riktat ett krav på företagsbot.
Men domstolen frikänner Karl Hedin rakt upp och ned. I sammanfattningen skriver Västmanlands tingsrätt:
Avseende samtliga åtalspunkter är domstolens slutsats att det sammanvägda värdet av den bevisning som åklagaren lagt fram inte är så högt att beviskravet är uppfyllt och att det därför saknas skäl att bedöma huruvida försvarets bevisning förtar bevisvärdet av den utredningen. De tilltalade frikänns med andra ord redan på den grunden att den bevisning som lagts fram emot dem är otillräcklig.
Formuleringen tyder på en mycket allvarlig kritik riktas mot åklagaren Lars Magnusson. Inte något lyckas han faktiskt bevisa och lägga Karl Hedin till last. För detta har Karl Hedin förlorat sin heder under tre års tid.
Jag häpnar än en gång (har tidigare bloggat om utgången). Karl Hedin har suttit häktad i en månads tid på grund av lösa anklagelser om förberedelse/försök att döda varg. Någon död varg har inte kunnat påvisas i Karl Hedins närhet. Han har ändå utsatts för en telefonavlyssning som inte gett minsta bevis (presentation av vad han sagt på telefon har klippts samman vilseledande). Hans jaktvapen har fråntagits honom under tre års tid.
Åtalet tycks därför närmast vara ett politisk inlägg i miljökramarnas strävan efter att odla fram en växande svensk vargstam. Biologer från storstäderna ser nämligen gärna att aveln av rovdjur ska ske på landsbygden, trots lantbrukarnas protester. Hedin har varit en drivande politisk motkraft och skrivit flera böcker i frågan och om en tidigare process mot jägare (som också frikänts). Hans politiska engagemang är enligt tingsrätten ovidkommande. Domstolen skriver:
Som bevisning i detta mål har åklagaren bland annat lagt fram relativt omfattande skriftlig bevisning med bäring på Karl Hedins åsikter om vargförvaltningen i riket. Huruvida Karl Hedin eller någon annan av de tilltalade har, eller har gett utryck för, åsikter om vargförvaltningen är i princip utan betydelse för domstolens bedömning av åtalen. Domstolen kommer inte i detta mål, eller i något annat mål, lägga den tilltalades politiska åsikter till grund för bedömningen av ett åtal.
Åtalet underkändes av tingsrätten i mars 2021. Det har överklagats av åklagaren. Ännu har inte Svea hovrätt tagit ställning. Vad funderar hovrätten egentligen över?
Vad säger det inträffade? I ett rättssamhälle skulle åtal över huvud taget aldrig ha väckts mot Karl Hedin. Han skulle inte heller ha behövt tillbringa en månad i häkte. Inte heller utsättas för kontinuerlig telefonavlyssning. Visst är tingsrättens dom bra. Men Svea hovrätt har väntat mer än ett år med att rentvå Karl Hedin. Allt enbart på grund av påståenden från en politiserade åklagare om att ett jaktbrott skett, där inte minsta bevis saknas för att viljan att förbereda en vargs död funnits i Karl Hedins huvud (hur det nu ska kunna styrkas).
Därför är min slutsats att det svenska åklagarväsendet inte fungerar som det ska. Miljörörelsens genomsyrar rättsväsendet och får det att slinta. Åtalet mot Karl Hedin för därför tanken till hur politiska kommissarier agerat i Sovjetunionen.
Än så länge är det tur att rättsstatens fana burits högt i tvisten utav Västmanlands tingsrätt.
Torsten Sandström
