Den stora konsultfirman Mc Kinsey har nyligen gjort balansräkningar för flera av världens nationer (inklusive medborgarna), se länken längst ned. Den främsta nyheten är föga smickrande för Sverige. Den svenska staten äger nämligen omkring 1/5 av värdet på all egendom i landet. Vår stat är på så vis den största egendomsägaren näst efter Kina (i förhållande till BNP). Ägandet avspeglas i svenska skogsfastigheter, aktier i företag, pengar på lager och inte minst ägande av massor av fastigheter för den svällande svenska byråkratin och förvaltningen.
Redan tidigare har det stått klart att förmögenhet i det offentligas händer sköts dåligt. Avkastningen är avsevärt lägre än för egendom hos privata företag, https://en.wikipedia.org/wiki/The_Public_Wealth_of_Nations . Det är också klart att statens långa arm – särskilt via beskattning – hindrar enskilda från att själv använda sina pengar. En jättelik och skattehungrig stat har förvandlat dig och mig till undersåtar. Som vi snart ska se dessvärre i onödan.
Mc Kinseys rapport bekräftar alltså den dröm som Sveriges politiska elit haft under nästan hundra år. Här ses det detta antagligen som goda nyheter. Sossarna har nämligen i åratal trumpeterar tesen om den starka staten. Och skatterna har som bekant åkt upp med hisnande fart. För Sveriges stora kollektivistiska väljarkår – som i decennier indoktrineras genom ideologin om det goda att sitta i samma båt – är det förstås också smaskens att 20% av all egendom i landet ägs av staten. Men inte för mig och många andra.
Jag är för ett svenskt välfärdssamhälle. Men detta är inte samma sak som att stat och kommun måste äga allt som behövs för vård, skola, pensioner och annat som behövs för ett drägligt liv. Vi vet redan idag att privata Capio bedriver vård som kostar minst 15% mindre på St Görans sjukhus än motsvarande enheter inom vårdkomplexen på Karolinska och i Danderyd. Samhällets vårdinsats innebär alltså en ekonomiskt död hand – låt vara att samma höga kvalitet presteras per vårdinsats. Det offentliga är helt enkelt mindre effektivt vad gäller förvaltning av pengar!
Följden är alltså att svenska folket överbeskattas för att sossarnas ”starka stat” ska rulla vidare. För mig är det en hemsk tanke. Jag är säker på att skatterna skulle kunna sänkas med omkring 10% ifall det offentligas budgetar – efter en öppen diskussion – angrips med jättestora hugg av en machete. Vinnare är alla svensöner som betalar skatt.
Den schweiziska välfärdsstaten är minst lika god som den svenska. Men här håller staten fingrarna borta från åtskilliga samhällsuppgifter – exv vård och pensioner – som i stället förvaltas av privata företag. Samma sak måste kunna ske i vårt land!
Den starka staten är alltså ett ideologiskt slagträ, som sossarna uppfunnit för att ta makten över vår nation. I själva verket har man skapat ett hungrigt monster.Tankemönstret har blivit så starkt att även ett parti som Moderaterna kapitulerat och inte längre kan tänka klart och rationellt. Intrycket är att den svenska politiska klassen gemensamt arbetar för att bibehålla den hydra som nästan 100 år sossevälde skapat. Det krävs alltså stora reformer – och en ny politisk kultur – för att Sverige ska kunna leva upp till rollen som Det goda samhället.
Torsten Sandström
