I valrörelsen ropas det ständigt efter mer resurser till vården. Ändå har Sverige fler läkare per medborgare än andra länder i Europa, men mycket färre patientbesök per läkare. Mycket talar därför för att det är något sjukt i administrationen av den svenska sjukvården. I en tidigare blogg har jag pekat ut semesterlagen som en helig ko, som står i vägen för en sund svensk sjukvård sommartid. Här följer en artikel från SvD 2018-08-17 av professor em Åke Andrén Sandberg vid Karolinska, en text som visar att det finns ytterligare ett antal mycket allvarligare tabun, som de svenska politikerna inte lyckats förpassa till skräphögen. Stort tack till författaren och SvD för sanningens ord…

”Två enkla förslag kan lösa stora problem i vården”

https://www.svd.se/tva-enkla-forslag-kan-losa-stora-problem-i-varden

Till Åke Andrén Sandbergs kloka ord kan fogas att det finns en hel rad lagbestämmelser som tynger läkarens och annan sjukvårdspersonals arbete. Det rör sig om föreskrifter om själva vårdarbetet, rapporteringsplikt, sekretess, journalskrivande mm. Varje år tillkommer rader av nya detaljbestämmelser via Socialstyrelsens stora regelfabrik. Vidare bör noteras att samarbetet mellan landstingen rörande exv journaler inte funkar (något som måste ses som en stor skandal i dessa it-tider). Även Vårdguiden 1177 haltar.

Man brukar avsluta en text i stil med min med att det krävs en översyn och utredning. Hundratals fackpampar, lagutredare och okunniga politiker har skapat rådande regel-elände. Vågar man hoppas att en ny generation av politiker kan plocka fram häcksaxen och röja i djungeln av regler? Prognosen är inte särskilt ljus. Lagstiftandet framstår nämligen som en beroendeframkallande drog…

Torsten Sandström

2018-08-22

Please follow and like us: