Någon beundrare av svenska banker är jag inte. De existerar i kraft av att finansiella aktörer måste finnas för att slussa betalningar i det moderna samhället, nu framför allt för transaktioner via kort. För detta tar bankerna betalt. Men någon bonus får jag inte för att jag har pengar på mitt konto hos banken.
När banken lånar ut pengar tar den gott betalt, trots att banken själv får låna pengar i Riksbanken nästan gratis. Bankernas vinster baseras till god del på utlåning till fastighetsägare. Detta driver priset för villor och bostadsrätter i höjden. Höjs räntorna och/eller sjunker bostadspriserna riskerar bankerna än en gång att hamna i problem.
Kriminellt är att bankerna hjälper skumma personer att tvätta svarta pengar vita. Hittills tycks dock SEB och SHB ha hållit sig utanför denna typ av beklämmande brottslighet. Det är bra.
Men Nordea och Swedbank har ertappats med fingrarna djupt ner i syltburken. Särskilt beklämmande är Swedbank, som domineras av rörelsen kring S- och C-partierna. Förr en stolt folklig lokal sparbanksrörelse. Nu ett börsnoterat bolag, styrt av Folksam, politiker och sparbankspampar. Hittills har Swedbanks VD haft en hög profil och talat om att man minsann i sysslat med penningtvätt, som Nordea och Danske bank gjort. Efter ett år visar det sig att VD helt enkelt bluffat. Hon som stoltserat över sin laglydighet har till råga på allt varit chef för den rörelse i Baltikum, som hjälp Putins brutala hantlangare att tvätta plundrade pengar rena. Dessutom tycks bolagets styrelse ha haft vetskap om sanningen, enligt dagens väl underbyggda tidningsrapporter.
Nu står Swedbank med brallorna långt ned. Det är pinsamt. Det kommer att stå banken och dess småaktieägare mycket dyrt. De senare känner jag för. Men inte för storägarna. Intressant är att Folksam och Sparbanksgruppen jobbar för att Swedbanks styrelse och VD ska få ansvarsfrihet på kommande bolagsstämma. Locket ska på! Den bank som tvättat svarta pengar vita vill inte tvätta sin egen smutsiga byk.
Förr sjöngs det” sådan är kapitalismen”. Vad ska man sjunga idag?
—–
Några dagar senare (22/3) lägger Swedbank fram en hastrapport, som får mycket medial kritik. Enligt min mening framträder en bild av att VD, styrelsen och majoritetsägaren Folksam ganska länge känt till den tickande bomben om penningtvätt. Deras strategi är därför att hålla samman och hålla käft. Folksams sk hållbarhetschef slår knut på sig själv, vilket är pinsamt. Allt är ett beklämmande skådespel, som spiller över på ett redan hårt plågat S-parti, med många nätverkskontakter till skandalbanken.
—–
Ännu några dagar senare på dagen för Swedbanks bolagsstämma (28/3). Swedbanks VD avgår. Men styrelsens ordförande Lars Iderström kvarstår och vet ingenting. Som partigängare (S) kan han inte tänka sig att avgå. Ungefär som i Sovjetunionen, alltså. Han får höjt styrelsearvode. Folksam (eller det företag som ibland kallas Folkskam) har förtroende för ledningen. Precis som på sovjettiden. Allt detta händer i Swedbank, som i tidigare kriser räddats att skattebetalarna. Precis som i Sovjet. I grunden rör det sig också om tvätt av kriminella pengar i Ryssland.
