Häromdagen bloggade jag om skånelandstingets nya datoriserade trafiksystem. Nya terminaler som inte funkade och klungor av frustrerade resenärer som inte kunde boka biljetter.
Idag samma problem för min del vid bokning av biljett från Köpenhamn till Lund. Fem försök krävdes. Den gamla terminalen var stendöd (trots att jag fått besked om att den skulle funka med kreditkort).
Väl i Lund tänkte jag kräva tillbaks de pengar jag satt in på tidigare resekort, som alltså inte längre kan användas på grund av Skånetrafikens nya datasystem. Av naturliga skäl var jag inte ensam om detta. Skånetrafikens kontor var fullproppat. Även utanför. På bilden syns den långa kön där.
Jag gick vidare och fick senare följande besked. För att kunna utnyttja insatta pengar måste jag vända mig till Skånetrafiken för att få ett tillgodobevis (värdebevis). Med detta kan jag sedan på ett kontor boka resa. Inte särskilt användarvänligt alltså (jämfört med pengar åter till mitt konto). Men landstingen har inte användarnas behov som prio ett. De är bara finansiärer, brickor i ett byråkratiskt spel. Vid resor liksom vid den sjukvård, som påstås vara ”öppen”, ett faktum som jag ofta bloggat om.
Är det någon som minns köerna framför sovjetsamhällets matvarubutiker? Förklaringen till bilden påminner mig om dessa gråa rader av medborgare. Politikerna klarar inte av uppgiften att se till att samhällets basala service funkar i rätt tid. För detta betalar du och jag skatt.
Köerna inom vården och hos Skånetrafiken har alltså en gemensam orsak. Alltför mycket politik och för lite verkstad. Dags för nya vårdleverantörer i landstingens ställe! Och framför allt en ny generation av politiker, som inte har sysslan som karriärstege!
PS! Här en länk till en mycket intressant text som skrivits av överläkare Fredrik Öberg på Karolinska. Texten visar tydligt hur miljarderna rullar inom vården, på grund av politisk och administrativ inkompetens. Det är skrämmande läsning. Men uppenbarligen vardagen i landstingens/regionernas värld.
