
Vänsterpartiet använder som bekant sitt namn som alias för Sveriges kommunistiska parti. Förr var kommunisterna strikt dogmatiska med ledning från Moskva. Detta skapade en form av förutsebarhet av principiellt slag. Efter Sovjetunionens fall är detta inte längre möjligt. Men liksom ungdomsorganisationen – som även formellt är kommunister enligt sina stadgar – lever V ändå kvar i den leninistiska sörjan.
Till saken hör att partiet är populistiskt i den meningen att man försöker vända varje samhällsfråga till sin fördel, även om V i åratal varit med sossarna om att skapa problemet ifråga. Partiet har urartat till en slagordsmaskin. Trots långvarig och misslyckad bostadspolitik skriker V om tak över huvudet och låga hyror. Trots fackföreningarnas lagreglerade maktställning så är allt arbetsgivarnas fel.
Prishöjningar anses också vara regeringens fel, trots att Tidöpartierna gjort mycket för att sänka de rödgrönas höga pålagor på drivmedel. V skriar även mot de privata ICA-handlarna, men är knäpp tysta om COOPs högre priser och uppköp av lågpriskedjan Netto, för att av den skapa rader av förlustbringande högprisbutiker med COOPs namn.
Den största populisten är förstås partiledaren Dadgostar själv. Med mörk och hatfull blick – för att dölja en påtaglig vilsenhet – tittar hon stint in i tevekameran och snackar strunt. Allt för att få röster från folk som inte förstår bättre. Fattigdom är också regeringens fel, påstår V, utan att ens antyda att många egna väljare inte anstränger sig för att maximalt försörja sig själva, utan i stället väljer ett liv på bidrag. Inte ett ord om att människor själva bär ansvar för sin fritid!
På så vis har V blivit bidragstagarna viceparti (sossarna har nämligen tagit täten). Nyligen föreslog V ett sommarlovsbidrag till fattiga familjer! Partiet saknar ryggrad. Genom enkla slagord jagas röster från människor som är lika vilsna som Dadgostar.
Att vara tanklösa människor till last har blivit partiets drivkraft. Sedan länge fjäskar partiet för terroristerna Hamas. Då Hamas dödar, våldtar och tar hundratals civila som gisslan uppstår givetvis grus i V-maskineriet. Partiet vill vara såväl hamaskramre som mot antisemitism. Följden har blivit att partiet håller på att bryta samman. Hamasvännen i riksdagen Lorena Delgado Varas – som på nätet framfört antisemitiska budskap – ska både frysas ut och få vara kvar i parlamentet. Vi ser hur kommunismens ideologi används för att krama det onda i svepande travar av ord.
Det riktigt sorgliga är hur medierna tacklar V som har många sympatisörer inom kåren av journalister. I medierna syns nämligen bara ordet högerpopulism. Inte ett ord om de flummiga röstköp som V sysslar med och som även blivit sossarnas främsta affärsidé.
Torsten Sandström