Dagens industri (DI) delar varje år ut det sk Gasellpriset till ledare för landets mest snabbväxande något större företag. Det sker under veckor av buller och bång i tidningens spalter. Och så skumpa förstås.

Vinnare 2018 var Bella Nilsson och hennes sopbolag Think Pink. Hon är enligt Wikipedia folkbokförd som Fariba Juliette Jennifer Vancor, ursprungligen Isabella Khatibi Ghabagh Tappeh, född  i Teheran. Hon har växlat namn 16 gånger. Förnamnet har bytts nio gånger och efternamnet sju. Det kan hon tacka den vänsterliberala svenska staten för, som är alla goda gåvors givare genom flummiga och naiva lagar. Människor ska vidsträckta rättigheter, utan begränsningar eller plikter.

Sedan dess vet vi hur hon fått företaget att växa snabbt. Genom att – som åklagaren säger – brottsligt dumpa ofantliga mängder av avfall runtom i landet. Åtalet gäller 200 000 ton avfall och förundersökningen är på 45 000 sidor! Hennes make Thomas Nilsson är medåtalad.

Med tanke på hennes bakgrund i porrbranschen och befogade misstankar om hur ett företag snabbt kan bli rikt på sophantering undrar jag hur DI:s jury egentligen arbetar. Gör tidningen inte vederbörlig kontroll av de aktuella företagen? Annars man inte ugglor i mossen? Det tycks som man naivt lanserat en porrbrud till glädje för DI:s maskulina läsekrets.

Jag hoppas nu att domstolarna skipar rättvisa., även om det kommer att ta år av processer. Många grannar – till de markägare som godtagit dumpning (mot fet betalning!) – har fått sina hem förstörda. Och några pengar finns säker inte kvar hos Bella (eller vad hon för dagen heter) eller hennes make. Stat och kommun tvingas på så vis stå för en del av kostnaderna.

På de anklagades bänk i mediernas värld sitter DI och Gasellpriset. Deras urbota dumhet har bidragit till att skandalen inte upptäckts i tid, utan att dumpningen fortsatt. Men de bär inget juridiskt ansvar. DI har bara försökt öka sin upplaga genom ett årligt jippo.

Jag menar att den svenska staten har ett tungt ansvar. Man har skrivit en miljöbalk som fungerar som ett dragspel för rättsosäkerhet med ett myller av paragrafer mot småfolket. Men man har inte klarat att reglera sophanteringen, som måste vara prio ett. Som vanligt alltså fel val av politisk väg!

Torsten Sandström

Please follow and like us: