Tidningars rubriker uttrycker förstås ofta önskningar. Tyvärr sällan folkets, utan normalt journalistens vision av hur människor ska ha det. En text som innehåller fakta från verkligheten kan på så vis genom rubriken vinklas så att läsarnas manipuleras i en riktning som tidningen eller journalisten önskar.

Här ett exempel från DN 1/9 genom rubriken:

Folkrörelser rasar mot regeringen när biståndet stöps om

Det rör sig om att privata biståndsorganisationer naturligt nog blir oroliga då pengar från statliga Sida uteblir. Alltså gratispengar som antas brukas för bistånd enligt högst lösliga planer. Några tusen svenskar försörjs genom denna välgörenhetsindustri. Ofta i chefsställning. Alltså byråkrater som tjänar bra på skattebetalarnas pengar som genom Sida sprids ut över världen utan någon eller åtminstone tillräcklig kontroll. M-regeringen är kritisk och vill – som framgår av DN:s text – rejält strama upp Sidas verksamhet, som efter åtta år av sossestyre i fristil inneburit att miljarder gått upp i rök.

Egentligen är detta själva affärsidén hos nuvarande Sida. Det rör sig om en närmast religiös vilja att visa generositet. Att behöva kontrollera givandet framstår som reaktionärt. Det rör sig ju om stöd till fattiga och förtryckta menar Sida. Och det svenska välgörenhetskomplexet sjunger med i lovsången.

Rubriken i DN är därför infam. Först slår DN an en ton av folkliga krav MOT regeringen. Jag tror den vanliga svensken är skeptisk till Sidas slöseri. Att potentiella välgörenhetsorganisationer protesterar är klart som korvspad: anställda förlorar nämligen försörjning (genom skattebetalarna) och bidrag till ledningens topplöner hotas. Men det säger man inte. Man pekar på fattiga och förtryckta som påstås få det bättre genom gåvor från Sverige. Inte sällan är det korrumperade regimer som tar hem spelet.

Krokodiltårar är ett vanligt knep som journalister lär sig på svenska skrivarstugor och högskolor. Även här har den svenska staten ett finger med i spelet. Den djupa stat som vänsterliberaler hyllar. Men som är så farlig.

Torsten Sandström

Please follow and like us: