På onsdag sker röstning i riksdagen om den nya könstillhörighetslagen. Min paroll är att var och en får välja sex efter sin egen fason. Alltså måste staten visa försiktighet med att skriva regler i frågan. I bloggar har jag därför argumenterat mot lagen. Juridiskt trixande om kön riskerar att leda till problem, särskilt för omyndiga.

Enligt uppgifter är 80 % av svenska folket mot den föreslagna lagen. Men den politiska eliten i riksdagen vill nu visa sig på styva linan. Om och när problem senare uppstår för ungdomar och föräldrar – det är närmast givet att så sker – kommer samma politiker att ducka. Deras teori är rätt menar de. Hur står det till med demokratin egentligen i vårt land.

Demokrati innebär folkvilja. Och som regel bör man lyssna på folket. Att RFSU och andra enögda minoritetsorganisationer skriar är en sak. De tror att makt till omyndiga innebär mer demokrati. RFSU mfl bär ju inget ansvar för praktiska problem. Det tycks inte heller en stor grupp av riksdagens ledamöter göra. En sosseledamot, Yasmine Bladelius, säger ”Jag tänker att hur man är kvinna, är hur man känner sig”. Biologin slängs alltså i skräpkammaren och tillfälliga känslor ska styra. Tala om populism!

Så går det när minoriteter tillåts styra politiken. Vi ska enligt grundlagen leva i ett samhälle som styrs efter majoritetens önskningar. Men i Sverige jobbar medier och politiker stenhårt för små gruppers problem och skapar särregler som med stor sannolikhet kan visa sig problematiska. Fram till myndighetsåldern ska föräldrar bestämma. De kommer nu att hamna i en svårare position då de säger till sitt vilsna bara att ”vänta till du känner dig mer säker på din könsroll”.

Så går det när minoritetspolitik bedrivs i stället för viktiga reformer av politiska surdegar. Vi ser ett mönster av demokratiskt förfall.

Torsten Sandström

Please follow and like us: