Ibland är orden så slitna att vi inte funderar över deras innebörd och därför inte reagerar. Häromdagen studsade jag till över ett ord som jag själv använt tusentals gånger, nämligen namnet: ”Landsorganisationen”, dvs LO. Det rör sig som bekant om topporganisationen för sossarnas fackföreningsrörelse, med 14 förbund som tillsammans har 1,4 miljoner medlemmar (inkl pensionärer) – en minskning på omkring 400.000 sedan 2006.
Alla inser att namnvalet bygger på en gammal politisk dröm om att vara den enda fackorganisationen i Sverige. En facklig bas för överbyggnaden, dvs sossarnas parti. Namnet LO är oförändrat trots att man gått bakåt och flera andra fackliga rörelser vuxit fram, såsom exv TCO, SACO och SAC, idag med sammanlagt större medlemstal än LO.
Men namnet Landsorganisationen är inte bara en politisk dröm. Dvs en vision av ett socialistiskt Sverige. Namnet är delvis också en juridisk verklighet i den meningen att LO har rättslig makt. Detta privata subjekt har med sossarnas vilja närmast inlemmats i staten. Lagstiftning som framför allt MBL – medbestämmandelagen – har skapats under LO:s tydliga medverkan för att främja den egna korporativa maktstrukturen som sossarna länge byggt över Sverige. Något medbestämmande i verkligheten är det inte tal om. Det rör sig i huvudsak om förhandlingsrätt för i lagen godkända fackföreningar.
Till saken hör att LO tillfrågas om såväl det ena som det andra innan viktiga samhällsbeslut fattas. Genom armkrok med ett dussin andra sosseorganisationer styr LO och ställer över Sverige utan att behöva sitta i någon regering. Medierna bugar inför LO. I riksdagen sitter ett stort antal ledamöter med LO-bakgrund. På så vis är organisationen en spindel i sossepartiets mäktiga spindelnät. Detta trots att LO:s bästföredatum löpt ut för snart 20 år sedan. Det är detta nätverks önskvärda avveckling jag skrivit krönikor om många gånger. Ty det har skapat ett Sverige i betong, en nation med rader av olösta strukturproblem.
Varje dag framför alltså svenska medier ord från LO:s ledare om såväl ditt som datt. Trots sin nuvarande mindretalsposition anses LO fortfarande representera svenska anställda. Precis som hyresgäströrelsen säger sig representera alla svenskar i hyreslägenheter. Märk dock att om företagen COOP, Folksam och Swedbank – som också är med i sossarnas nät – råder det numera tystnad. Med dåliga affärer – eller höga matpriser – tycker sossarnas ledning att det är bättre att skälla på andra företag, som utmålas som gigiriga. Alla de nämnda företagen leds av trogna sossar, av vilka två är Göran Persson samt LO:s nuvarande boss. Men i glädje och sorg håller sossarna sitt nätverk igång.
Emellertid knakar det lyckligtvis i fogarna. Frihetens dag kommer med största sannolikhet. Men det är segt. Delvis på grund av att den nya regeringen uppträder som sossar light.
Torsten Sandström
