Visst händer det mycket i världen som är dystert. Men det är ju inget nytt eller sensationellt. Historien visar på en ständig ström av dåliga och goda skeenden. Men med en stoisk förhållning till livet blir detta uthärdligt.
Därför förvånas jag över hur svenska medier numera i ökat tempo pläderar för en alltmer flummig och närmast religiöst inspirerad livshållning. Möjligtvis har det med mediernas ekonomi att göra. Intellektuellt krävande budskap säljer dåligt. Motsatsen gäller budskap som vilar på en ovetenskaplig grund. Bläddra bara i en tidning eller knäpp på teven och du ser en svärm av jippoartade reportage. Hej och hå! Psykologer som gissar, filmrecensenter som yrar, krönikörer som skådar sina navlar, konstkritiker som uppfattar allt som konst osv. Inte minst journalister som vädrar sin egen politiska syn i nyhetsreportage.
Därför blir jag knappast förvånad då journalisten Bengt Ohlsson i SvD 14/5 kommer fram till följande:
Det har börjat bli dags att be igen
Han menar att det ” finns ett värde i att ha en kommunikation med något större.” Är det spöken han kommunicerar med? Vi ser en ny typ av värdenihilism sprida sig som öppnar dörren för allsköns skräpkultur eller vidskepelse. Alltså en form av planerad verklighetsflykt.
Trots att det nutida livet är fyllt av ömsom skrämmande och ömsom uppmuntrande faktiska skeenden uppmanar mediernas apostlar publiken att sticka huvudet i sanden. I stället för kritisk analys framställs bön som vägen till ett bättre liv. I samma anda hyllas en svensk filosof, Jonna Bornemark, för att hon kommunicerat med mörtfiskar! Jag måste nypa mig i skinnet för att känna efter om jag drömmer eller är vaken.
Jag menar i många av mina bloggar att det nutida samhället kanske främsta hot är medierna själva. Deras eskapism innebär en medveten passivisering och ett slags desinformation. Marx skrev om hur fabrikslivet tog ifrån människorna tillfredsställelsen av traditionellt arbete i flera steg mot en färdig produkt. Nu kan man säga att medierna surfar vidare på kapitalismens utanförskap genom att skapa en ny form av främlingskap: inbilla dig att drömmar kan lösa dina problem.
Torsten Sandström
