Donald Trumps politik att – tillsammans med Elon Musk – skära stort i den federala administrationen får mycken uppmärksamhet. Svenska medier har svårt att förstå den amerikanska regeringens brutala tillvägagångssätt. Det är ju milsvid skillnad gentemot den svenska modellen. Eller den nuvarande regeringens skådebröd, några futtiga sammanslagningar av ett antal mindre statliga myndigheter. Och så var den saken klar!
Visst är Trumps och Musks metod spektakulär. Det hela sker i samma stil som en såpopera från Hollywood. Hej hå, skrik och skratt. Jag gillar amerikansk filmkultur lika lite som presidentens lek med tennsoldater avseende byråkratin. Det är respektlöst gentemot de berörda inom administrationen. En detaljerad plan hade varit den korrekta lösningen. Detta borde ha kunnat ske och utan att Trumps regering förlorat nämnvärd tid för en nödvändig begränsning av byråkratin.
Liknelsen med Hollywood gäller även den brådska som Trumps förändringar ska ske. I och för sig är det säkert bra för det amerikanska samhället att omkring 1/3 av de federala byråkraterna skärs bort. Men, som sagt, från statens sida krävs det ett betydande mått av respekt för dem som berörs. Trumps människosyn kanske passar i filmkretsar. Det som händer där sker utan närmare hänsyn till de mänskliga effekterna internt och externt.
Man måste alltså skilja mellan syfte och metod. En rejäl bantning av byråkratin är av godo. Men den måste alltså ske med förnuft och hänsyn. Inte bara pang på som i Wild West! Därför menar jag att även Sverige – byråkratins förlovade land – borde utsättas för en bred bantning av antalet administratörer. I såväl vårt land som USA har en ökning av de offentliga administratörerna skett av politiska skäl. Tanken har varit att de ska lösa politiska problem inom olika sfärer av samhället. Visst krävs offentliga beslutsfattare i ett modernt välfärdssamhälle. Inom sektorer som omsorg, utbildning och rättsvård är en viss kontorsverksamhet förstås nödvändig. Där utförs helt enkelt nyttigt skrivsbordsarbete! Men majoriteten svensk byråkrati är skådebröd, dvs en legitimering av fenomen som vänsterpolitiker gillar utan hänsyn till om problem verkligen elimineras genom det offentligas chefer.
Liksom inom det privata näringslivet måste administrationen ständigt ses över. Den har en inneboende tendens att växa. Datoriseringen borde sedan länge ha resulterat i minskade administrationer. Men så har inte skett. I stället har den sjuka som kallas Parkinson´s lagar härjat och medfört en fortgående ökning av onyttiga tjänstemän. Befintliga byråkrater vill nämligen se nya underchefer för att på så vis öka sin egen status och välfärd. Massvis med fina ord uttalas för att visa på myndigheternas godhet. Då resultaten uteblir skapas nya ämbetsverk.
Svenska politiker har alltså sedan länge tappat greppet om byråkratin. Man påstår att den gör nytta till sista administratören som anställts. Så kan det förstås inte vara. Tvärtom finns minst omkring 30% luft i flertalet offentliga organisationer. Om var tredje byråkrat inom exv polis, vård, skola och kultur rationaliserades bort skulle skatter kunna sänkas eller nödvändig (nyttig) personal kunna slussas in där detta behövs.
Liksom i USA är en svensk kamp mot byråkrati något som måste ske på allvar. Detta är en viktig uppgift för kloka och modiga politiker. Men våra svenska politiker duckar. För röd-gröna ses det som goda gärningar att låta byråkrater sitta i orubbat bo. Det rör sig ju ofta om personer som normalt röstar vänsterliberalt sedan tiden på högskolan. Därför påstås nya offentligt skrivbordsanställda göra stor nytta här och där. Inte undra på att eländet består.
Det behövs en Musk light i vårt land! Men en person med politiskt förnuft. Och inte en showman från Hollywood.
Torsten Sandström
