Den omstridda fd domaren i Högsta domstolen, Göran Lambertz, har nyligen dömts för brott mot den sk knivlagen. Han har vid en visitation för inträde i en hovrättslokal ertappats ha en schweiziska fickkniv i sin portfölj. Lambertz säger att han glömt att ta bort fickkniven, som han emellanåt använt för att sköta blommor på sin hustrus grav. Att han varit något slarvig verkar rimligt att anta. Men ska det som skett vara brottsligt?
Så här är i korthet lagtextens 1§ formulerad:
Knivar, andra stick- och skärvapen och andra föremål som är ägnade att användas som vapen vid brott mot liv eller hälsa får inte innehas på allmän plats, inom skolområde där grundskole- eller gymnasieundervisning bedrivs, eller i fordon på allmän plats.
Förbudet i första stycket gäller inte, om föremålet enligt särskilda föreskrifter ingår i utrustning för viss tjänst eller visst uppdrag eller om innehavet annars med hänsyn till föremålets art, innehavarens behov och övriga omständigheter är att anse som befogat.
Enligt 4§ omfattar förbudet såväl uppsåtliga som oaktsamma överträdelser. Vidare lyder sista stycket i 4§ :
Om det rör sig om ringa fall utgör gärningen dock inte brott.
Jag menar att det svenska rättsväsendet har annat att syssla med än struntsaker. Detta framgår också delvis av 4§ sista ord.
Men det svenska samhället ser troll över allt – även i situationer då en jurist går in i en domstol med en fickkniv i väskan. Jag förstår att samhället måste vara kritisk till innehav av vapen på offentliga platser. Men genom att formulera om lagtexten – och i lagmotiven påpeka att småknivar normalt tillhör vardagslivet – hade polis, åklagare och domare kunnat ägna mer tid åt samhällets allvarliga brottslighet.
Enligt min mening bör lagtexten således formuleras om. Framför allt bör oaktsamma överträdelser avregleras eller enbart kopplas till om särskilda skäl finns. En fickkniv i en väska eller på en nyckelring i en ficka är nästan aldrig ett verkligt hot mot någons liv eller person. Viss hänsyn måste också tas till den enskilde innehavarens miljö och förflutna samt vilket tänkbart brottsmotiv han eller hon kan ha i sammanhanget.
Visserligen har Lambertz personliga omdöme redan tidigare satts ifråga. Men att han skulle agera lagstridigt med hjälp av en fickkniv förefaller groteskt.
Torsten Sandström
.
