
Att startup-bolag går i konkurs tillhör förstås bilden av ett näringsliv i utveckling. Men i Northvolts fall är det inte främst fråga om en rimlig affärsidé som gått i stöpet. Det rör sig nämligen om en politisk och medial skandal för den svenska nationens del. En affärsmässig konspiration som fått ytterst allvarliga följder. Från början har förnuftiga kritiker varnat för den svenska gröna ekonomin. Nu håller den på att rasa samman. Kvar blir det basala och förnuftiga.
Med trummor och trumpeter samt buller och bång har rödgröna politiker stenhårt pushat för den systematiska megasatsning som nu i Northvolts fall pajat med förluster på mer än 60 miljarder. Magdalena Andersson sade för ett antal år sedan att hon med morot och piska jobbat för projektet. Privata och offentliga banker/fonder har lyssnat på politiker och medier för att öppna sina slussar och satsa miljarder. Medierna har hyllat Peter Carlsson för hans entreprenörskap och snille. I själva verket har han med stora ord och våldsamt överdrivna planer drivit ett multiprojekt på andras bekostnad. Historien känner till skojare av detta slag. Men nu har han haft sina vänner inom politik och medier.
Att svenska politiker och medier bär ett allvarligt ansvar för misslyckandet är alltså klart. En start med verksamhet i mindre skala hade inte varit något att bråka om. Men bara presentationen av Northvolt som den nya tidens stora gröna företagsamhet har inneburit en form av svindel. Att stora finansiella organisationer gett Carlsson sitt stöd visar hur politiker och medier infekterat det svenska affärslivet med ett allvarligt sjukdomsvirus. Mats Skogkär på Bulletin kallar helt rätt det som hänt: Den gröna industriella illusionen.
Skeendet visar på faran för en ekonomi under alltför stark politisk styrning. Med andra ord faran med rödgrön planeringspolitik. Fd S-ministerna Ardalan Shekarabi anklagade igår regeringen för att inte hjälpa dem som förlorat jobbet. Det är så infamt! Skadan har ju inträffat genom naiv sossepolitik tillsammans med Mp! Deras allians får inte upprepas. Den är nämligen samhällsfarlig.
Slutligen lite juridik om bakgrunden till konkursansökan. Förklaringen är att styrelsen vill befria sina ledamöter från ett solidariskt ansvar för 219 miljoner avseende källskatter för anställda som annars ska in till Skatteverket i dagarna. Man vill med andra undgå personligt betalningsansvar för obetalda skatter och avgifter enligt SFL, dvs skatteförfarandelagen.
För mig som aktiebolagsjurist kvarstår den intressanta frågan om styrelseledamot eller revisor förfarit vårdlöst visavi bolaget, aktieägare eller fordringsägare. Fråga gäller nu en kraftig skuldsättning (avseende mångmiljardbelopp) under tämligen lång tid av fortsatt drift av Nortvoltkoncernens aktiebolag inför konkursen. Jag utgår därför från att vi kommer att få se ett antal spektakulära rättsprocesser om detta.
Torsten Sandström