Sverige har som bekant svårt att klara av de prövningar som nationen ställs inför. Det gäller kriminalitet, strul i skolan, lediga jobb samtidigt med stor ”arbetslöshet”, höga tal för sjukskrivning, psykisk ohälsa mm. Det finns säkert en rad olika förklaringar till dessa skeenden.
Men en viktig länk är den extrema individualism som blivit politikens livselixir. Alltså en överdriven respekt för handlingar resp åsikter hos människor, framför allt ungdomar. Politikerna retirerar. Den unge tar för sig. Alltså identitetspolitik in absurdum.
Den 29/1 läser jag i Sydsvenskan ett praktexempel på detta. Typiskt nog uttalas budskapet av en psykolog:
”Säg alltid ja när tonåringen föreslår något”
Jag menar förstås inte att samhället eller föräldrar ska agerar auktoritärt eller brutalt. Men man bör såsom förr i tiden självklart säga emot om man anser att den unge har fel. Den undfallenhet som skolpolitiker, psykologer och även många rektorer ständigt visar får enligt min mening skadliga resultat.
Unga ska inte ”lämnas ifred” och frias från kritik. De ska inlemmas i samhällstillvaron och lära sig förstå att den ibland kan vara bister och även mycket svår. Relationen med de unga måste vara full av krav (och även kärlek och kompromisser förstås). Först då kan samvaron inom familj och samhälle utvecklas i rätt riktning. Alla måste lära sig att ge och ta, unga som gamla.
Unga killar ska inte sitta ensamma framför dataspelet i timvis och där döda sina motståndare. Den som vänjer sig vid ett ensamliv riskerar att bli en farlig samhällsmedlem. Om en person i många år får socialt penningstöd för att inte göra något annat än att i huvudsak spela Counterstrike är risken stor att individen spårar ur. Och den som ensam levt på bidrag i åratal blir livsfarlig om pengarna från det offentliga plötsligt uteblir. Tillvaron han vant sig vid kraschar. Hatet växer i ensamheten mot samhället.
Det samhälle som tror att enkla gåvor alltid är bra lösningar bedrar sig svårligen. Ofta är det bäst att hålla inne gåvorna tills andra tuffare lösningar prövats.
Kravlösheten förklarar kanske på så vis viktiga inslag i det elände som i dagarna står högst på nyhetsagendan.
Torsten Sandström
