I nutiden pekas ofta på hur EU:s regleringsiver har fått unionstaternas ekonomier att stanna upp. Detta alltså efter kaskader av regler om till exempel DEI, dvs ungefär mångfald, rättvisa och inkludering. Könskvotering till noterade bolags styrelser är bara ett skräckexempel. Därför är det bra att Donal Trump nu rör om i grytan, även om det sker med brutala metoder.
Men de många rörelser i västerlandet som står bakom DEI bävar förstås. En sådan är svenska ”Albright” och har i åratal pläderat just för att en elit av feminister ska ändra svenska storföretags styrelser. Denna rädsla för utvecklingen från USA syns nu bakom ett upprop i Dagens industri, Di 7/2, till försvar för DEI. Så här skriver Albright:
”Att backa från inkluderingsarbetet vore att spela populisterna i händerna. Näringslivet har en avgörande roll i att stå upp för öppenhet, innovation och konkurrenskraft. Låt inte politiska vindar styra framtidens företagande, det riskerar att stå oss alla dyrt”.
Vad sägs om detta? En av de organisationer som själva stått i spetsen för propaganda som stått det svenska samhället. Albright pratar för sin sjuka mor. Den egna populismen – krav rörande inkvotering av fåtalet kvinnor – är en väg som inte visat sig framgångsrik.
Förstå mig rätt. Jag tror visst inslag av mångfald, rättvisa och inkludering kan skapa mervärden för svenska företag. Men förutsättningen är att det sker genom smarta val av fri vilja, inte genom planekonomins krafter som visat sig så skadliga för EU. Strategiska satsningar för lönsamhet, inte för politiska visioner. Det rör sig ju om affärslivet!
Albright är alltså motsatsen till det man vill ge sken av att vara. Förmodligen förstår högsta hönset, Sven Hagströmer, att smarta val på enskilda kreativa personer kan vara lönsamt och bra. Men han har hamnat i dåligt sällskap bland feministernas maffia av självvalda karriärister som kämpar för sin egen mångfald….Så enkelt är det inte att göra affärer, borde han veta.
Torsten Sandström
