I SvD häromdagen publicerades en debattartikel av Adam Danieli från Timbro. Den handlar om mångårigt slöseri med folkets skattepengar. Miljard efter miljard – sammanlagt 56 bara för år 2024 – bränns av för att uppfylla ett mål på nästan en procent av BNI.
Det är ju inte klokt! Kyrkans tionde har av svenska politiker ersattas med skatt till SIDA. Inför budgetårets slut arbetas det febrilt med att slänga iväg pengar så att plats finns för en ny statlig injektion med färska slantar för nya offer.
I och för sig har den nya regeringen försiktigt börja skära i SIDA:s anslag. Men det är förstås de religiösa, särskilt inom KD och L, som bromsar. Vi ser här de vänsterliberala drömmare som har svårt att vika en tum från godhetens slösaktiga visa. Andras pengar är förstås enkla att offra!
Utopism är bra i små och försiktiga doser. Men annars blir det ungefär som som vi ser hos SIDA. Man kan faktiskt säga att detta – själva den blinda godheten – är västerlandets främst problem. Långvarigt politiskt drömmande har medfört att skola, kriminalpolitik, bostadsbyggande, beskattning, försvar utvecklats till problemhärdar. Framför allt enbart för att kritisk öppenhet och faktafokus har saknats.
Det verkar som Danielis fina text ligger utanför SvD:s betalvägg. Så läs och fundera!
Torsten Sandström
