Med Donald Trump vid makten i USA kommer kryptovalutor, såsom Bitcoin, att ges större svängrum och stöd från den amerikanska statsledningen. Däremot är bla USA:s och Sveriges riksbanker påtagligt kritiska till av datorer tillverkade valutor. Frågan är därför vad man ska tycka om denna komplexa finansiella mekanism. Är det inte bara bra att släppa marknaden fri och se om nya smidiga finansiella lösningar kan skapas vid sidan om de gamla statsvalutor som nu brukas?
Min skepsis är dock stor. Efter att ha tillfrågat en förståndig vän på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet har jag inte blivit lugnare. Han säger sig alltid ha varit tveksam och har hjälpt mig att få ordning på mina tankar.
Är kryptovaluta att jämföra med pengar? Pengar brukar definieras som 1) värdemätare, 2) värdebevarare och 3) betalningsmedel. Beträffande kryptovalutor – som många pratar om idag – så funkar exv Bitcoin dåligt på samtliga tre områden. Värdet svänger kraftigt och det tar tid att betala med hjälp av Bitcoin.
Bakom Bitcoin står alltså ingen stat, såsom beträffande dollar och kronor. Vem som ska trygga de Bitcoin som en person har i sin dator tycks skrivet i stjärnorna. Den rättsliga kontrollen av kryptovalutor är med andra ord ytterst svag. Till bilden hör att Bitcoin inte backas upp av en nation, såsom statliga pengar vilka en bilköpare enligt lag har rätt att använda som vederlag vid exv en bilaffär.
Dessutom är framställningen av Bitcoin fruktansvärt energikrävande. Tillverkningen sker genom enorma insatser av grupper med sammankopplade datorer i ett system som få kan överblicka. Att några privata subjekt med makt över produktionen kan fuska och skada ägarna av Bitcoin uppfattar jag som sannolikt. Vi har redan sett skurkar som varit i farten.
Ibland hör man att Bitcoin kan jämföras med guld. Argumentet är högst tvivelaktigt. Guld kan som vara användas industriellt. Vidare är guld inte digitalt, utan du kan ha guld kring din handled eller en i tacka i ditt kassaskåp.
Idag förefaller den bristande kontrollen av Bitcoin ytterst farlig. En väl fungerande valuta bygger på att förtroende finns för att den ska fungera på de tre områden som nyss nämnts. Själva frihetstanken kan tyckas lockande, dvs att privatpersoner ska tillåtas tillhandahålla egna valutor. Men omvänt skapar friheten allvarliga problem ifall valutorna omsätts i stor eller gigantisk omfattning. Vi ser redan hur kriminella ersätter svarta pengar med Bitcoins så att Björnligan tillåts ta sig digitala valutabad i denna valuta. Att dessutom skurkstater såsom Ryssland kan kringgå sanktioner via Bitcoin är deprimerande.
Välfärdsstater är i grunden beroende av att skattepengar transfereras – annars riskeras rättsvård, försvar, sjukvård, skolor, pensioner mm att bli helt beroende av individers viljor som förstås kan fallera. Visst kan privata lösningar många gånger fungera väl. Men absolut inte alltid i stor skala. Bitcoin blir på så vis förknippande med påtagliga demokratiska problem.
Trumps satsning på Bitcoin blir som jag ser jag därför som ett riskprojekt. Själva finessen tycks, för Trump och andra, vara frånvaron av rättsliga regler. Okej att Bitcoins omfattande datorsystem kan erbjuda en form av insyn. Men att ställa rättsliga krav mot producenten av Bitcoin förefaller ändå problematisk.
Ifall Bitcoin ska användas i stället för pengar i storskaliga finansiella transaktioner – utan offentlig insyn och rättslig kontroll – uppstår med andra ord ytterligare ett riskmoment för världens ekonomier. Förvisso har mycket stora samhällskriser historiskt sett inträffat även då penningvalutor använts som värdemätare på exv konsumtionsvaror och aktier. Men om ett utbrett bruk av Bitcoin tillkommer blir världens ekonomi mer osäker.
Det finnas alltså ekonomiska och demokratiska skäl till att tvivla på Trumps storskaliga satsning på Bitcoin. Världsekonomin behöver sannerligen inte mer hej och hå! Ekonomisk samverkan i handelsfrågor är viktigt.
Därför är EU:s ambition att reglera kryptovalutor något gott, som jag ser saken. Trygga finansiella valutaströmmar är nämligen bra för handel och öppna relationer nationer emellan. En rimlig reglering av krypto är alltså bra även för dig och mig. Från och med årskiftet 2024/25 gäller en som vanligt mångordig och krånglig EU-förordning om kryptovalutor. Den tar sikte på ”utgivare och tillhandahållare av tjänster för kryptotillgångar på EU-nivå”. Förordningens verkan på icke-europeiska utgivare av kryptovalutor – såsom Bitcoin – förefaller däremot högst oklar. Särskilt som ingen tycks veta vem eller vilka som står bakom och ansvarar för projektet Bitcoin! Det finns alltså anledning att med oro följa Bitcoins framtid.
Torsten Sandström
