Införandet av ungdomsfängelser 2026 är ett klokt beslut av den nuvarande regeringen. Men sent påkommet. Något som ytterligare visar på hur socialdemokratin länge har förstört nationen.
Sossarna har trott att sk HBV-hem i kommunernas regi räcker bra. Där har sociala och själsliga ungdomsproblem blandats med unga råa kriminella män. Därför har de vanligaste varianterna varit närmast öppna och enkla att fly från (barn med själsliga familjeproblem kan inte låsas in hårt, vilket de kriminella måste). Ena dagen är den unge gangstern på promenad ut från ”hemmet” och andra dagen begår han ett legomord i någon av storstans förort. Allt pga en i grunden osäker förvaring i HBV.
Till den naiva bilden av sossarnas Sverige (även vänsterliberaler måste ställas i skamvrån) hör att att åtskilliga HBV-hem har upphandlats från privata företag. Detta gäller HBV med kommuner som betalare och inte alla som drivs av SIS (Statens institutionsstyrelse). Ett SIS-hem drivs av staten och kan vara mer slutet, men ändå inte så komplicerat att fly från. Företagsdrift kan vara effektiv och prisvärd. Men offentlig upphandling från privata företag sker i vårt land ofta i rena rama hej-och-hå-stilen. Med andra ord dålig koll på ägare, ledning och driftens innehåll. Alltså ut med skattepengar med förhoppning om att allt går bra. Att kriminella i vissa fall – pga undermålig kontroll – drivit HBV tillhör en bild som Sverige måste skämmas för!
Jag menar att problematiken baseras på vänsterns barnsliga tro på att lagstiftning och planering ska lösa sociala problem. Särskilt som en tanke om jämlikhet – och bilden av kriminella som stackars offer – omöjliggjort ett effektivt omhändertagande av kriminella oavsett ålder. Den vänsterliberala eliten äventyrar på så vis medborgarnas trygghet och lockar in nya horder av unga i kriminella kretsar. Detta på grund av att tuffa tag inte ens finns på kartan. Stängsel, galler, lås, förbud mot mobiler är en styggelse för den elit som känner sig kallad att politiskt leda landet. Man hoppas på att psykologer och ”vård” ska fixa problemen.
Att Ardalan Shekarabi, Morgan Johansson och Magdalena Andersson ges möjlighet i svenska medier att angripa den nuvarande regeringens faktabaserade och icke-drömmande linje är ett allvarligt hån. Alltså sossar som i nästen ett decennium – i regeringsställning! – å det grövsta misskött invandrings- och kriminalpolitiken.
Vi ser med andra ord hur svenska journalister och medier bidrar till den svenska nationens oförmåga att hantera samhällsproblem på ett verklighetsnära vis. Detta genom att skriva ned kraven på individens ansvar. Skurkar är skurkar. Och mördare är mördare även om de är unga. Hurvida deras agerande beror på samhället eller inte är ovidkommande. Allt talar för att varje mördare bär ett påtagligt eget ansvar. Han ska inte kallas offer och ges en fribiljett till nya dåd. Mina kritiska tankar går till sossarnas överstepräst vad gäller låt-gå-politik, Jerzy Sarnecki. Hans ansvar som professor i kriminologi är tungt. Hans ord har bidragit till den svenska nationens kris.
En helt annan sak är att förebyggande åtgärder i förnuftig form kan vara bra. Men det är riskfyllt och bör hela tidens omtalas på detta vis. Och absolut inte utesluta effektiv tuffhet då den enskilde begår brott.
Torsten Sandström
på drivits
