Har du tänkt på att Finanspolitiska rådet, Klimatpolitiska rådet och långa rader av andra statliga myndigheter helt enkelt driver politisk propaganda. Innebörden är att staten skapat opinionsbildande organisationer som folket – mot vilket den politiska retoriken riktas – ska tvingas betala. Med andra ord: de som inte efterfrågar ny politik ska finansiera elitens projekt.
Den som bläddrar igenom Regeringens förteckning över myndigheter ser att det finns omkring 340. De är så många så att Regeringen skriver ”cirka”. Riksrevisionen har bättre koll: https://www.riksrevisionen.se/rapporter/myndigheter.html. Om man lägger till mängder av olika ”privata” organisationer som folket betalar skatt eller avgifter för finns åtminstone sammanlagt 500 stycken propagandainstitut. Tänk bara på SR, SVT samt Olof Palme Centret så förstår du vad jag menar.
Resultatet är att staten har myndigheter för att tygla människors liv och tankar. Några myndigheter är förstås nödvändiga. Men själva mängden förskräcker. Den talar för propaganda, kontroll och slöseri med folkets pengar. Att år med vänsterregeringar är den viktigaste förklaringen är självklart. För socialister är byråkrati och kontroll av medborgarna liktydigt med samhällsplanering. Vi har alla hört lovsången till den starka staten.
Därför är det beklagligt att även borgerliga regeringar väljer att inrätta nya byråkratier. Jag menar att merparten av dessa tjänstemannastrukturer helt enkelt är skadliga. Inte bara för att skattepengar slösas bort. Utan just för att politikerna – i stället för att noga lyssna på folket – agerar exakt tvärtom, dvs talar om vad du och jag ska tycka och göra.
Just nu ser vi hur en sosseorganisation – Klimatpolitiska rådet – kritiserar Kristerssons Regering. Något annat än kritik är egentligen inte att vänta. Det har rådets ledamöter betalt för att leverera. Man underminerar med andra ord den makt som svenska folket i allmänna val satt på plats. Allt enligt den plan som en tidigare sosseregering bestämt.
I en demokrati ska myndigheter tillämpa lagregler som Riksdagen bestämt enligt principer som uttryckts i en eller flera författningar. Politisk propaganda är något helt annat. Den ska i goda nationer betalas av de privata subjekt som själva valt att stödja en viss politisk linje. Inte av motståndarna via skattsedeln.
I vårt land har alltså propaganda blivit en ständig fråga för lagstiftning. Därför är Sverige inte fullt ut en rättsstat. Utomlands kallas vår nation Absurdistan.
Torsten Sandström