Ju äldre befolkningen blir desto större krav ställs förstås på vården. I Lund planeras nu för ett jättestort nytt sjukhus i Smörlyckan för minst 40 miljarder kronor. Alla inser att den framtida vården kommer att kosta stora pengar. Finansieringen av många nya hälsovårdskrav kräver enligt min mening att Landstingen/Regionerna tas ifrån de uppgifter man hittills inte skött särskilt väl. Vården måste hamna klokare händer, så att personalen på mottagningar och kliniker får jobba i fred.
Huvudproblemen är som jag ser det två. För det första måste tillgängligheten inom vården lösas, så att sjuka snabbt kommer under vård. Det innebär förstås att primärvården måste rationaliseras. Här kan säker digital vård vara en nyckel, med vidarekoppling till fysiska vårdcentraler och till sjukhus. För det andra måste vårdens administration nödvändigtvis rationaliseras å det kraftigaste. Vi kan inte ha 21 pyramider av byråkrater för en befolkning på 10 miljoner (alltså motsvarande Storlondon). Det stora antalet svenska administratörer har utvecklats till en död hand, som via papper och datorer topprider den personal som måste ökas, dvs läkare och sköterskor. Som det nu är tvingas vårdpersonalen jobba mer med administration och mindre med vårdinsatser än kollegorna utomlands.
En stor vårdreform kräver förstås tid. Men det gäller för regeringen att starta och snarast peka på de övergripande problemen för att inleda ett stort program för rationalisering. I främsta linjen gäller att att slå samman regionerna till kanske tre nationella vårdområden, helst i statlig regi. Vidare måste Föreningen Sveriges kommuner och regioner (SKR) avvecklas – SKR är själva symbolen för det svenska politiska misslyckandet och byråkratiseringen. En organisation på mer än tusen anställda som från Stockholm sprider administrationens dödliga budskap. Ty det rör sig om politik och administration som gått snett. Själva vårdpersonalen jobbar bra, men måste utökas och ledas mer affärsmässigt (dvs rationellt och ekonomiskt effektivt).
De reformer som behövs kräver förstås tankar och tid. Men det gäller att skaka om regionerna redan nu! Vi ser och hör redan från SKR att man kommer att driva regionerna med förluster. Man försöker idka utpressning mot staten. Alltså stor tystnad om själva den administrativa storsjukan! Administratörer vill inte spara – det drabbar ju dem själva och deras jobb. Dessa sparkrav hös alltså inte från SKR. Inte heller från 21 regioners politiker som riskerar att förlora sina jobb.
Därför måste regeringen ryta till och snabbast möjligt inleda en ingripande utredning! Ebba Busch måste leva upp till sina vallöften! Hon har hittills missat detta genom att välja fel departement (tyvärr antyder det hennes ambition i vårdfrågan). Den svenska sjukan är administrativ och politisk. Alltid krävs mer resurser, dvs skattepengar. Aldrig barska krav på avbyråkratisering. Det är därför som inget händer inom vårdpolitiken. Den har blivit en av Sveriges många surdegar.
Torsten Sandström
