Efter en stund framför svenska, amerikanska och arabiska nyhetskanaler igår kväll slås jag av att alla ser den palestinska befolkningen i Gaza som oskyldig för det som sker och därför inte kan hållas ansvarig för att Israel oerhört hårt strider mot Hamas, som inlett konflikten med sina groteska terrordåd.
Jag förstår att barn i Gaza inte kan hållas ansvariga och därför blir oskyldiga offer för Israels motattack. Det är en tragisk sanning. Men att vuxna palestinier inte vet vad Hamas sysslat med under årtionden i och under Gazas byggnader är rena lögnen. Naturligtvis vill den vanliga palestiniern inte erkänna sin kunskap om Hamas, men han eller hon vet faktiskt vad Hamas gör och hurrar över organisationens blodiga illdåd.
Därför blir politikernas och mediernas rop om eld upphör nu så falska. Hamas är idag illa ansatt och har allt att vinna på vapenstillestånd, så att terroristerna kan omgrupperas längre söderut på Gazaremsan. Min korta analys av ansvarsförhållandena slutar i att Israel har rätt till att utplåna sin motståndare som inte sträcker sina vapen. En motståndare som bryter mot folkrätten genom att bygga sina bunkrar på sjukhus! Helst ska förstås Hamas ledare tas till fånga för att inför domstol svara för sina illdåd. Men så länge som Hamas strider måste även den vuxna civilbefolkningen tyvärr bära ansvar för den död och förödelse de själva åstadkommit genom att i krig efter krig stödja Hamas. Att palestinska barn dör är som sagt den djupaste tragik. Men inte heller de ska kunna utnyttjas som sköldar av hänsynslösa terrorister.
Min läsare invänder kanske att även civila israeler måste veta att deras stat – efter FN:s beslut om att erkänna den – måste veta om att ny mark ockuperats. Så är det, tyvärr. Men Israel har ständigt tvingats till drastiska åtgärder efter decennier av anfall från sina kompromisslösa grannar. Enligt min analys bär den israeliska civilbefolkningen således ett mindre ansvar för dagens krig. Dessutom har Israel ständigt varit villigt att försöka undvika terror och grymt dödande av civila. Deras religion hyllar inte egna terrordåd som heliga hjältehandlingar.
Därför gäller det, enligt min mening, att välja sida och inte spela skurkarna i händerna genom att ropa på eld upphör. Jag har därför valt Israels sida, utan att för den skull hylla nationens premiärminister eller expansionsträvanden. Jag menar att Hamas måste besegras och oskadliggöras. Att nya onda terrorister sannolikt kommer att dyka upp är förstås en dyster tanke. Men nu måste Palestinas befolkning välja en framtid utan Hamas terrorister. Om nya kloka politiker i Gaza spelar sina kort med förnuft kan regionen blomstra tillsammans med Israel. Av egen maskin har palestinierna hittills i årtionden ständigt visat upp inkompetens, korruption, hänsynslöshet och religiös fanatism.
Framför teven såg jag igår att svenska nyhetsmedier spelar med i hetsen om eld upphör och propagerar för tesen om palestiniernas frihet från ansvar. Det är bara att beklaga. Vänstern saknar nämligen normalt förmåga att resonera med saklig realism. I krigiska motsättningar har man ständigt pläderats för vapenvila, eller nedlagda vapen, trots att ondskan då fått möjlighet att samla kraft för ny terror. Många vänsterkrafter har på så vis gett Hitler fria händer. Och Putins förr så smidiga ord har man inte genomskådat i debatten om ett svenskt NATO-medlemskap. Jag vill inte att ondskan ska segra även i dagens Palestina.
Torsten Sandström
