Jag har tidigare bloggat om den strategi som Turkiets presiden Erdogan använder, dvs att ständigt och slugt byta fot om han anser sig ha något att vinna på´t. Det är basarens köpeslagan vi ser. Antagligen en arabisk kulturell specialitet där sakfrågan nedprioriteras och religion samt egoism tillåts florera.
I dagarna påminns vi om hur Palestinas ledare under många års tid utnyttjat samma bedrövliga metod. Där har man bestämt att PLO ska vara ansiktet utåt mot bidragsgivande nationer. Samtidigt är det Hamas som sköter utrikespolitiken och detta innebär år efter år att brutala terrordåd mot grannen Israel. Det vill säga stridshandlingar som inneburit att israeler dödas samt den egna befolkningen i Gaza drabbas av ett hårt bombardemang från israelisk sida. Hur många palestinier har dödats pga Hamas? Och hur många gånger har Gaza city byggt upp igen via bidrag från väst? Pengarna går förstås till PLO, men en god del hamnar i fickorna på Hamas.
Det är en gåta att nationer i väst i åratal de facto har accepterat detta skamliga dubbelspel. Det har gett basarens politiker i Palestina en brutal grund att bygga politik på. Den svenska socialdemokratin har ett särskilt ansvar för att man länge låtit Sverige skadas av denna bottenlösa politik. Bara det faktum att Margot Wallström som utrikesminister godkänt Palestina som diplomatisk motpart är en skam. Att dessutom massvis med miljoner av svenska skattebetalares pengar slängts in i PLO:s uppenbart skamliga spel är ett tecken på vad sossarna vill. Man tror och ser därför inte verkligheten. Att man kallar det feministisk utrikespolitik att ge stöd till palestiniernas gubbvälde är tragikomiskt (men klargör feminismens problem).
För kloka politiker i västerlandet – ditt sossarna således inte räknas – är det en ambition att inte kohandla utan att resonera sakpolitik i kritisk anda. Muslimsk tradition upprätthåller som sagt inte denna distinktion, utan menar att det gäller att vara smart som en affärsman ska vara. Vänsterns ideologi sprider den goda trons budskap inom samhällslivet. God tro kan tyckas bra, men det gäller på planet mellan två individer. På ett samhällsplan är det klart att många krafter är onda, dvs hänsynslösa eller sluga. Den politiker som inte har detta faktum som ledstjärna hamnar snabbt fel. Relationen mellan PLO och Hamas bevisar detta axiom.
Torsten Sandström