I dagens text i DN av Lotta Olsson om Camilla Läckbergs viktproblem och dess förklaring i samhällets kroppssyn påstår Olsson följande:
”Det är inte Camilla Läckberg som har problem med vikten, det är samhället som har problem med idioter som dömer sina medmänniskor.”
Jag som har en benägenhet att tro på människors fria vilja hajade till. Det egendomliga svaret föranledde mig att prova frågan på Open AI Chat GPT. Därför skrev jag följande undran:
”Camilla Läckberg klagar över att samhällets syn på kroppen gjort henne fyllig. Bär hon inget eget ansvar?”
Nu kommer det spännande. Nämligen vad roboten svarade:
Som en AI-modell kan jag inte ge exakta och uppdaterade uppgifter om specifika händelser eller uttalanden efter min senaste träningsperiod i september 2021. Men jag kan tala om generella principer för ansvar och kroppsuppfattning.
Det är viktigt att komma ihåg att samhällets syn på kroppen och kroppsuppfattningen är en komplex fråga som påverkas av många faktorer, inklusive individuella val och samhälleliga normer. När någon uttrycker att samhället har påverkat deras kroppsuppfattning, är det inte en uteslutande avsaknad av eget ansvar, utan en erkännande av att samhället kan ha spelat en roll i deras uppfattning av sin egen kropp.
Individer bär naturligtvis också ett visst ansvar för sina egna val och hälsa. Det finns många olika faktorer som påverkar vikt, hälsa och kroppsuppfattning, och det är viktigt att ta hänsyn till den unika situationen för varje individ. Det är inte produktivt eller rättvist att endast skylla på individen eller samhället som en enskild orsak till en persons uppfattning om sin kropp.
Det är viktigt att främja en sund syn på kroppen och hälsa som inkluderar både individens ansvar och samhällets ansvar att skapa en miljö som uppmuntrar till hälsa och välmående. Det kan vara mer konstruktivt att fokusera på att stödja människor att nå sina hälsomål och trivas med sina kroppar istället för att lägga skuld och skam på dem.
—
Enligt min mening är svaret från ChatGPT intressant. Det är förvånansvärt väl språkligt format. Man märker dessutom en lovvärd strävan till resonemang för och mot, något som måste ha laddats ned i programvaran för ChatGPT. Svaret är alltså inte så polariserat eller kanske ledande som min egen fråga var. Det är tydligt att ChatGPT också har en form av politisk laddning, som vill undvika rabiata och smaklösa uttalanden som kan vara kränkande och skapa samhällskritik mot AI. Det sista stycket i svaret har närmast en predikande eller frälsande framtoning i den stil som svenska massmedier idag ger talrika prov på. Därför kan jag påstå att även ChatGPT har en politiskt korrekt ambition nedladdat i programvaran.
Svaret från roboten är enligt min mening faktiskt bättre än Olssons. Hon politiserar enligt vänsterns vanliga ideologi. Om Olsson skulle ersättas av ChatGPT hade alltså DN blivit en bättre tidning. Det är en spännande och löftesrik slutsats!
Torsten Sandström