Enligt min mening har miljörörelsens utveckling till klimatskräckens apostel blivit något mycket negativt. Värnande av vår fysiska omgivning är förstås något viktigt. Förgiftning, plundring och förstörelse måste motverkas! Men inte genom överdrifter och våldsaktioner. Det ska ske i en öppen diskussion för och mot åtgärder som kan vara farliga. I detta ligger förstås en avvägning av kostnader mot intäkter. Att industrialiseringen inneburit en belastning för miljön är tydligt, men samtidigt har företagsamheten medfört högre levnadsstandard och livslängd. Avvägningen är naturligtvis svår. Men nödvändig utan tjuvknep och demagogi.
Tyvärr möter vi åtskilligt av det senare inom dagens klimatrörelse. Miljöpartiet är på flera vis en inkarnation av en farlig rörelse, som blint agerar mot minsta förändring av miljön, oavsett om den är naturlig eller icke. Man vill riva ned det samhälle som skapats av kol och olja långt innan ny teknik – som idag – finnas för nya energikällor. Partiets enögdhet är förklaringen till att jag menar det är korrekt att jämföra dess medlemmar med talibaner.
Man kan inte lita på partiets och klimatrörelsens argumentering. Den förtjänar allvarlig kritik. Idag ännu ett exempel från det pågående vimlet i Svammeldalen, förlåt Almedalen. Där pratar som vanligt ärketalibanen Stenevi strunt. Min oro stegras genom hennes fanatiska blick. Men värst är hennes ord. Vad sägs om följande citat (från SvD) i skräckens anda:
Klimatförändringarna eller rättare sagt klimatkrisen är inte längre ett hot i framtiden. Det är något som sker nu.
Klimatrörelsen har ropat på vargen under trettio års tid. Men civilisationens utlovade undergången har inte inträffat. Därför måste Stenevi nu göra våld på sedvanligt språkbruk. Framtiden är redan här tycks hon mena, dvs hotet har infriats. Hennes vrängning innebär att ordet hot – om något problematiskt som kan komma att ske – egentligen utmönstrats. Klimathot existerar inte längre. Krisen är redan här och oro (inför framtiden) är inte längre aktuellt, ty eländet är redan på plats idag. Detta trots att uppvärmningens effekter knappast är alarmerande. Möjligtvis ser vi ett mer ombytligt väder. Kanske delvis som en följd av naturlig växling av en galaktisk klimatförändring av det slag historien tidigare uppvisat. Hursomhelst är det för tidig att utropa att krisen redan är här!
Ett parti och en klimatrörelse som bluffar i sin argumentation kan man inte lita på. Naturligtvis slår många människor dövörat till. Talibanism är dock som bekant något vådligt. Klimatrörelsens medlemmar agerar med blint förakt för demokratins spelregler, något som avspeglas i ett ökat antal olagliga aktioner. Och tveksamma medborgare glömmer att kräva en öppen diskussion för och mot uppvärmningens orsaker. Då man inte kan lita på vrängare kan man ju inte heller lyssna på dem.
På alla vis är alltså Miljöpartiet och klimatrörelsen samhällsfarlig. Tyvärr är det bara så.
Torsten Sandström