Medan skotten smäller och blodet flödar i svenska städer undrar jag vad polisen hållit på med under åtta år av sosseregeringar. Okej, att det saknats regler i Brottsbalken som kunnat åstadkomma effektiva straff. Men vad har polisen gjort. Det råder nämligen ingen brist på poliser. Ett allvarligt fel tyckas vara att polisledningen inte klarar av att organisera sin viktiga verksamhet.
Detta framgick tydligt under de sk påskkravallerna. Polisen hade svag strategi, lät klanernas ungdomar ta för sig, saknade rimliga vapen (tårgas, vattenkanoner osv) och fick således ta mycket onödigt stryk. Drömmen om nyttan med lågaffektivt bemötande gick i kras. Det var polisledningens misslyckande i svensk naiv politiskt regi.
För inte länge sedan rapporterade Hanne Kjöller i DN om ett inbrott i skånska Österlen mitt på natten. Där bedrevs restaurangrörelse med med ett fint lager av vin som attraktion. Fastighetsägarna vaknade och tog foto på såväl tjuvarna som deras bil (samt bilens registernummer). Ägaren, från Litauen, bodde i närområdet. Trots åtskilliga telefonsamtal till polisen har ingen utredning startats trots att brottslingens identitet är solklar. Polisen har inte ens varit på brottsplatsen. Man skyller på personalbrist i Ystad.
I förra veckan tog jag mot en ung student på Östra real på Östermalm i Stockholm. Minst 10 poliser övervakade trafiken kring skolgården. Förmodligen hade det räckt med en eller två poliser och till nöds godtagande av lite trafikstockning. Men som jag bloggat om tidigare jobbar svensk polis i flock. Vad är trafikproblem jämfört med våldsbrott? Skeendet visar att det finns gott om poliser, men att de används fel. Trafikvakter kräver inte heller någon polishögskola.
Det vi ser är ett långvarigt missbruk av polisens resurser. Det verkar vara fackföreningarna som bestämmer hur arbetet ska utföras. Och okunniga chefer som inte vågar peka med hela handen – delvis på grund av de inte vet hur jakt på kriminella ska utföras på ett effektivt vis. Varför ska danskarna ständigt ligga flera steg före Sverige vad gäller bekämpning av brott? Svaret måste vara att socialdemokratin länge valt fel polisledning. Det som nyligen hänt mellan en jävig hög manlig chef och en annan (kvinnlig) chef som låter sig få rader av irreguljära förmåner belyser att svensk polisledning lider av en allvarlig brist avseende arbetets effektiva organisation.
Låt därför den moderata riksdagsmannen Fredrik Kärrholm, fd polis och kritiker av nuvarande ledning, forma en arbetsgrupp bestående av andra kritiker och vettigt folk i syfte att utarbeta ett fungerade kommandosystem för kamp mot brottsligheten. Och framför allt: sparka nuvarande rikspolischef.
Dessutom bör medierna rapportera om verkligheten! Berätta om att det är invandrarnas klaner som håller på att förstöra människors liv i landet. Mörka inte brottslingarnas bakgrund. Och sluta med det eviga daltandet och beklagandet av deras låga ålder. Klanernas medlemmar är livsfarliga och kallhamrade brottslingar, som saknar normala spärrar visavi en allmänhet som man uppfattar som svennar eller horor…
Det svenska samhället lider enligt min mening brist på sunt förnuft. Samtidigt lider vi av ett överskott på tilltro då det gäller att med skattepengar nyanställa personal för att lösa alla problem. Sverige är inget föredöme. Vi drabbas alla av sossarnas mångåriga och ineffektiva förvaltning av landet som skett genom partiets eget folk. På så vis är trogna sossar som verkar egenskap av anställda inom statsapparaten ett av nationens största problem.
Torsten Sandström
