Ibland måste jag nypa mig i skinnet för att känna efter om jag verkligen är vaken och läser vad som står i tidningen framför mig. Senast idag vid läsning av Sydsvenskans nätversion.
Nästan högst upp syns ett tämligen långt reportage om en person från någon slags invandrarförening. Han heter Chris Makoundoul. Mannen är missnöjd över ett svenskt möjligt inträde i NATO. Därför har han ansökt hos polisen om att få bränna en koran utanför Turkiets ambassad i Stockholm. Inte för att han faktiskt tänkt bränna upp den, utan för att överlämna den som en hyllning till Erdogan, som lovat att hålla Sverige utanför NATO så länge eldning av koraner tillåts i vårt land.
Mannen är uppenbarligen snurrig. Förmodligen på grund av något slags märklig islamsk fredsälskan där heliga krig är en vanlig lösning. Men detta är inte min poäng nu. Orsaken till att jag nästan tappar andan – och i stället bloggar – är att Sydsvenskan tillåter en man som är lika förvriden i sinnet som Paludan att få stort uppslagna rubriker på tidningens hemsida (och nu tyvärr utan betalvägg!).
Men det finns förstås en förklaring. Så långt kan vänstern och Sydsvenskans NATO-hat alltså gå..
Torsten Sandström.
