Ebba Busch hade sannolikt möjlighet att välja ministerpost i Kristerssons regering. Men hon valde fel – ett allvarligt misstag. Hon trodde kanske att energi- och näringsministeriet skulle bli en politisk språngbräda. I stället har det blivit ett getingbo där den nya regeringen har svårt att leverera. Nu har Busch det jobbigt.
Enligt min åsikt borde Busch ha valt KD:s profilfråga, dvs vårdens tillkortakommanden och KD linje om ett förstatligandet av landstingen/regionerna. Men där anade hon sannolikt motstånd från den politiska klassen, som har regionerna som ett andra trappsteg i karriären, upp från den lokala kommunalpolitiken (steg tre är riksdagen och steg fyra i toppen är rena livräntor som funktionär utomlands). Många politiska pampar – betongrövar – sysselsätts och försörjs nämligen som regionpolitiker. Ett stort motstånd är därför att vänta mot en synnerligen angelägen vårdreform, som hade kunna bli Busch´ hjältesaga.
Busch insåg antagligen att hon inte ville skaffa sig fiender inom sin egen klass. Genom att låta frågan hamna i frysbox under en av hennes partivänner i regeringen valde hon i stället bidragsgivande till elprisdrabbade som taburett i regeringen. Hon underskattade alltså sprängkraften i energipolitiken och regeringens beredskap. Att svänga en falukorv är en sak. Men att navigera mellan svensk skattepolitik och EU:s federala normer är ingen barnlek. Man skulle kunna tro att Sverige själv bestämmer över skatter och energi. Men tyvärr har EU ett federalt regelsystem som nu slår tillbaka på den naiva svenska energipolitik som länge bedrivits samt nationens kraftiga beskattning av el och drivmedel. Fy sjutton vilken sörja! Tacka EU för den!
Nu står Ebba där och får ta emot den ena smockan efter den andra. Vänsterns medier är superglada och gör som vanligt allt för att skära pipor i vassen. För dem ska nämligen energipolitiken skötas av Mp:s talibaner som iklädda vadmal och utan läppstift strävar efter en återgång till 1800-talets SörgårdsSverige – frånsett förstås hästar, kossor och allt annat som släpper ut CO2. Men bönor, vaxljus och lintyg kommer kanske till pass för att nationen ska slippa frysa ihjäl i Nedkylningens samhälle – trots alla CO2-utsläpp…
Torsten Sandström
