Sedan begynnelsen har samarbetet inom Europa haft bekymmer med korruption och annan röta. Industristaterna i norr har ryckt på axlarna och satsat på produktion för export. Marknaden har hägrat och skymt rötan. Det är den latinska sydliga kulturen som excellerat i oegentligheter och mygel. Genom gemenskapen och dess enorma tillgångar samt flummiga planer för att sprida ut pengarna har sydlänningarna fått en egen marknad för fiffel och korruption. Vidare har expansionen österut till en union med 27 medlemmar fyllt på samverkan med allehanda stater som knappast lever upp till demokratins standarder och som främst sett EU som en källa till försörjning. Och vid skapandet av en union har de politiska ledarna slarvat och låtit bli att skriva in spärrar, exv i form av möjligheten att utesluta en skurkaktig nation genom majoritetsbeslut.
Igår blixtbelystes eländet. Viktiga beslut om pengar till Ukraina var på agendan. Men Ungern – som kramar Putin – jobbade emot. Vad gör då unions ledare? Jo, man tillåter utbetalning av frysta jättebelopp till Ungern – gåvor i mångmiljardklassen – enbart för att landet ska säga ja till det som är nödvändigt, dvs pengar till ett Ukraina som bekrigas av Putins diktatur.
Därför måste enligt min mening kloka politiker i nordländerna lägga fram ett förslag till en ombildning av unionen till två organisationer. Den ska alltså bestå av två lag. Gemensam för alla ska vara frihandelssamverkan i stil med det ursprungliga EEC. Detta är basen. Sedan har varje nation rätt att välja mellan federalism eller nationell självständighet. I handels- och transportfrågor ska lagar kunna utvecklas som idag via direktiv, vilka alla medlemmar måste implementera i egna lagar. Kostnaderna för detta viktiga samarbete om handeln ska betalas och fördelas mellan alla. Men i övrigt ska de självständiga länderna inte tvingas betala något för federalisternas samverkan och lagprojekt. Varje stat måste välja om man ska vara med i det federala projektet eller bara i handelsorganisationen.
Och det sk EU-parlamentet – som inte är ett egentligt parlament utan en diskussionsgrupp som fungerar för vidgad federalism – ska bara bestå av stater som valt överstatlighetens linje. För min deI får detta parlament bestå av extrema mutkolvar, vilket några socialdemokrater från syd nyligen visat sig vara (även någon från nivån som talman). Ty jag menar att Sverige inte ska delta i det federala samarbetet.
Vi ska nämligen bestämma över oss själva och enbart av fri vilja ansluta oss till internationella lösningar. Ungefär den linje som de kloka nationerna Norge och Schweiz valt…
Torsten Sandström
