Sossarna agerar sedan 1970-talet som en klan. Partiledaren är klanens ledare. Och han eller hon fattar vilka beslut som helst för att klanen ska behålla makten, oavsett om det innebär skada för nationen. Man fuskar alltså med korten om det behövs. Wikimedia.
Magdalena Andersson säger att staten måste utreda vilka som äger privata svenska skolor. Det är dags att dra upp svensk skola ur marknadsträsket, säger hon. Hon menar att skolor inte ska ägas av utländska intressen.
Socialdemokratin populism är enorm. Utländska intressen – som i det globala samtalet är tabu att kritisera – jagar sossarna närhelst det passar deras kortsiktiga politik, dvs att vinna höstens val.
Vad gäller skolan verkar det vara högst angeläget att undersöka om privatägda skolor är bättre eller sämre än mängden kommunalt ägda. Men se det vågar sig inte sossarna på. Min spontana bild är de företagsdrivna skolorna genomsnittligt sett håller en högre utbildningsstandard än sina kommunala motsvarigheter. Annars skulle knappast söktrycket vara större till de förstnämnda. Och få rapporter kommer från elever eller lärare om oordning eller stök i de företagsledda skolorna.
Dessutom har jag av en vän blivit påmind om att omkring 1/5 av det svenska beståndet av vindkraftverk – som är nyttiga ifall det blåser – ägs av kinesiska intressen. Härom ska förstås inte någon utredning tillsättas. Ty även detta problem är tabu i sossarnas samtal. Vindkraftver är nämligen heliga – det är ju dessa som sossar och miljötalibaner tror ska rätta Sverige. I stället har den ensidiga satsningen på vind ställs till kaos i svensk energipolitik i och med att fyra fungerande kärnkraftverk sagt ned sedan 2017.
Sossarna talar gärna och och brett om högerpopulism. Men deras egen politik – som i valrörelsen är sprängfylld med med förslag till reformer (av problem som de själva skapat under senaste åtta åren) – är så populistisk att det skriar om det.
Torsten Sandström
