Nu har jag under några dagar på SVT hört och sett trailers om SVT:s försök till folklig rapportering inför valet. Visserligen är meningen att uppnå en humoristisk touch. Men bakom skämten finns en ännu mycket tydligare ambition till politisering, dvs propaganda till förmån för den sittande regeringen.
I SVT ser vi tre skrattande journalister, som apostroferar moderatledaren Kristersson och talar om att han har en ambition till ”storkukslugn”. Orden återkommer i SVT varje kväll under mer än en veckas tid. Meningen är solklar – vem kan lita på Kristersson? Feministernas idé är ju självklar. De menar att han inte kan leda landet, vilket den sittande kvinnliga socialdemokratiska statsministern däremot antas kunna.
I ett försök att balansera det vulgära angreppet talar de tre feministerna om en annan partiledares ”pattar”. Vidare snackas om en hittepå-romans mellan Åkesson och Busch. Allt är lika tarvligt och saknar partipolitisk relevans. Men tarvligheterna är finansierade med pengar som jag själv tvingas betala över skattsedeln. Har jag inte rätt att bli förbannad?
Någon invänder kanske att det är okej att skämta med landets politiker även under en valrörelse. Okej säger jag, bara skämten fördelar jämnt och har en finess som strävar efter verkliga skillnader mellan Sveriges partier i förestående val. Men det är ju inte detta som händer då de tre kvinnorna löper amok i de trailer jag kritiserar. Vad sjutton har moderatledaren med ”storkukslugn” att göra?
Den läsare som tvekar över min irritation måste tänka ett steg vidare. Det gäller nu att föreställa sig vilka vulgäriteter de tre feministerna inte vräkt ur sig. Tänk bara om de skojat om Magdalena Anderssons kropp eller könsdelar! Föreställ dig att de tre utvalda lika tarvligt snackat om ”en vänsterfitta” som bara sysslar med köp av röster inför höstens val via statsbidrag! Alla inser att sådana ord genast medfört att ett medialt uppror uppstått. Det går nämligen inte an att förnedra en kvinna som är statsminster och som dessutom ledare för ett socialistiskt parti.
Läsaren förnimmer säkert min indignation över vad som sker i en SVT-kanal, som enligt lag är skyldig att agera sakligt och oberoende. Det som jag pekar på är en uppenbart vinklad propaganda för sittande regering. Att det dessutom är smaklöst är närmast ovidkommande.
Ändå tänker jag idag anmäla feministernas vulgariteter till Granskningsnämnden. Med intresse väntar jag på nämndens besked. Det jag kritiserar utspelar sig bara någon månad inför höstens val. Men genom ett beslut efter valdagen har nämnden en möjlighet att undvika att kritiken påverkar socialdemokratins långvariga makt över statsapparaten.
Torsten Sandström
