I valrörelsen – efter åtta års passivitet – säger sig nu S-partiet vilja genomföra flera av oppositionens gamla krav. Det gäller inte bara NATO, utan om kärnkraft, språkkrav för invandare, fler utvisningar och mycket annat. Och detta efter att inte ha agerat på åtta år och inte heller snackat om NATO efter det första anfallet på Ukraina 2014. Så sent som för några månader sedan talade Magdalena Andersson mot NATO.
Varför ska man tro på dem nu – det rör sig ju om ämnen som S-partiet inte trott på under decennier aldrig trott på.
Varje seriös journalist borde peka på sossarnas oändliga dubbelmoral. Men i stort sett alla papperstidningar applåderar. Och statens två mediebolag, som skattebetalarna tvingas finansiera, är knäpptysta om att åtta års passivitet nu förvänts till rader av flummiga krav som kopierats från oppositionens gamla budskap.
Politik är förvisso inte alltid rent spel. Men den svenska socialdemokratins agerande – med kniven på strupen – är ändå ett lågvattensmärke. Man tycks villig att sälja ut alla gamla krav för att få sitta kvar efter valet i höst. Så här kan vi inte ha det sa en nyss avsutten statsminister. På denna punkt hade han rätt.
Torsten Sandström
