Jag såg denna affisch på bussen igår. Syftet är i och för sig gott. Tanken tycks vara att förmå småflickor att sluta med att via e-post eller internet lägga ut nakenbilder på sig själva. Så långt är allt väl.
Men läs nu själva texten. Okej, ett enkelt språk måste till. Om ens småflickor läser annonser med många bokstäver på en buss Men själva budskapet är så himla tillrättalagt. Allt är så riggat för att träffa ett offer för omständigheterna, som man ibland säger. Någon som inte anses göra något riktigt dumt, utan agerar utan att tänka.
Den lilla flicka som i bussen – mot förmodan – läser den trista texten ska förespeglas att hon handlat naturligt i kraft av (i annonsen) givna känslomönster. Dvs att det är naturligt att lämna ut nakenbilder till någon bekant i och med att man vill visa sig upp sig som individ och sin uppskattning för mottagaren. Därför avslutas texten med: Du gjorde inget fel.
Men det är just vad den lilla flickan gjort! Hon har dumt och fel. Jag anar i och för sig nutida psykologsnack bakom affischen. Man kan varna ifall hoten bara lindas in. Men man tillåts inte tala klartext om rätt eller fel.
Personligen tror jag att det är bättre att direkt och tidigt tala om individens ansvar. I stil med: Ifall du låter någon annan få nakenbilder i sin hand kan det bli farligt för dig. Du kan komma att hotas eller utpressas. Så skicka aldrig en nakenbild till någon! Du kan enkel hamna i knipa.
Politiker, pedagoger, psykologer, läkare och poliser väljer alltså fel väg. Av missriktad omtanke lindar de in sina budskap så att ingen ska känna att saken rör ens eget ansvar. Och därför går inte budskapet hem. Nakenbilder kommer alltså fortfarande att lämnas ut över internet av småflickor.
Men så tänker inte organisatörerna av affischens budskap. De känner säker att de varit så duktiga så.
Torsten Sandström
