Historien upprepar sig inte påstår de många som inte fördjupat sig i människosläktet samhällsutveckling. Det räcker med måttliga kunskaper i svenska historia för att se hur i princip samma skeenden kan komma tillbaka på samhällsscenen på grund av politikernas dåliga val.
Jag tänker på förslaget häromdagen med höjda försvarsanslag till 2% av BNP, dvs samma mål som NATO ställer upp. Idén är utmärkt, om än förfärligt sent påkommen.
Men det är inte finansieringen jag tänkte tala om. Det alltid skattehöjande S-partiets ledare börjar nu än en gång tala om höjd skatt. För att sockra kakan benämns bördan ”beredskapsskatt”. Sossarnas tänkesätt avseende folkets plikts att betala är så förvriden att man lika gärna kan tala om ”dårskapsskatt”
En förnuftig politiks ledare talar förstås initialt om en översyn av nuvarande utgifter. Betänk att statsbudgeten omsluter 1200 miljarder och att svensk BNP är c:a 5.000 miljarder kronor. Det finansieringsbehov som förvaret har är alltså c:a 100 miljarder, dvs 12% av nuvarande statsbudget. Enligt min mening bör önskat belopp tämligen enkelt kunna rymmas inom nuvarande budget, förutsatt att S-politikerna enbart lär sig uttala ordet ”spara” när det gäller statsutgifter. Jag skulle själv med en rödpenna på några timmar kunna stryka bort utgifter som idag är helt onödiga för ett gott samhälles behov.
Mina pennstreck skulle omedelbart rikta sig mot den S-märkta statens utgifter för ideologisk kontroll av medborgarna. En tredjedel av besparingsbehovet, dvs 30 miljarder, kan SIDA direkt stå för (kvar hos SIDA finns ändå 10 miljarder, vilket räcker mer än väl för utlandsgåvor).
Återstående behov av pengar, dvs 70 miljarder, skrapas fram genom en bastant översyn över vilka statliga myndigheter som bör läggas ned. Det finns säker minst hundra myndigheter som bara finns till för att legitimera att allt står väl till i vänsterns Sverige. En god del av statens kulturbudget och statsbidrag till politiska partier och tidningar skulle jag likaså med glädje stryka ett streck över. Märk väl att den större delen av den svenska välfärden inte skulle drabbas! I skottgluggen står ju främst röda streck över S-partiets politiska överbyggnad, dvs skattepengar till tusentals ändamål för ideologisk kontroll av det samhälle man själv byggt.
Att Sverige får ett försvar värt namnet blir en god följd. Ännu bättre är lärdomen av den politiska läxan att politikerna måste kunna hushålla med medborgarnas pengar. Slutligen, den allra främsta effekten av min rödpenna är att det sätts en punkt för sossarnas politiska era i Sverige. Då de förlorar kontrollen över samhällsideologin brakar nämligen partiet snart samman.
Varför har oppositionens partier ännu inte förstått detta?Mitt enda svar är att de i grunden köpt idén om S-partiets kontrollsamhälle.
Torsten Sandström
