Författaren och filosofen Lars Gustafsson hade på sin tid en förunderlig förmåga att se motsättningar och (för många iakttagare) dolda politiska mönster i 1980-talets Sverige. Hans skriverier om medievänsterns framväxt och dominans har tyvärr ännu bäring i dagens Sverige.
Ett fenomen möter vi var dag i den statsfinansierade televisivionen, i Aftonbladet, i DN och faktiskt understundom även i SvD. Det brukar kallas ”privilegiet att formulera dagens politiska problem”. Det rör sig alltså inte om att lägga örat mot marken och försöka avläsa stämningar hos breda svenska folklager. Nej tvärtom är det fråga om en spridning av ett slags åsiktsmonopol från mediernas höga elfenbenstorn, i syfte att tala om för allmogen vilka åsikter och vilken politik som bör gälla i landet.
Det är vänsterns credo som basuneras ut. I och med att alternativa idéer och lösningar inte alls diskuteras – möjligtvis skändas deras förespråkare – så skapar medierna en typ av politisk järnridå tvärs igenom den svenska nationen. Privilegiet att formulera vänsterns dagsproblem är, enligt min mening, huvudorsaken till dagens trånga åsiktskorridor och den form av politiska korrekthet som jag brukar ondgöra mig över.
Privilegiets bas i statsreglerade medier har faktiskt förvandlat Sverige till en stat med totalitära inslag. Detta har redan 1971 påtalats av den brittiska författaren Roland Huntford, i hans bok ”The New Totalitarians” ( ”Det blinda Sverige” i svensk översättning). Att vänstern ännu idag, år 2022, de facto har detta mediala åsiktsmonopol – när Ukraina invaderas Putin – illustrerar den svenska nationens prekära politiska situation. Vänsterns har som bekant i decennier påhejat en svensk avrustning – tyvärr villigt understödd av Reinfeldts regering. Nu härjas Europa av ett nytt allvarligt anfallskrig.
Gustafsson var också profetisk genom sina tankar om mediavänsterns förkärlek för ”katastrofteorier”. På hans tid spred vänterjournalister budskap om svält, fattigdom. kvinnoförtryck, en ny istid och reaktorhaverier. I backspegeln framstår dessa ämnen – förutom möjligtvis kvinnofrågan – som närmast tagna ur luften. Alltså som vänsterpolitiska fantasier.
Det intressanta är att även dagens ”klimatskräck” passar som hand i handske i Gustafssons analys från förr. Även när det gäller klimatet är vänsterns vetenskapliga underlag synnerligen darrigt. Det vet ledande medieföretags ägare och tyngre journalister. Man vet alltså att IPCC:s analyser inte är vetenskapligt säkra. Men man förklarar ändå klimathetsen med den sk försiktighetsprincipen. Det vill säga: ifall IPCC har rätt så kommer utsläppen av CO2 att öka temperaturen katastrofalt. Att Bonnierkoncernen har gjort ett sådant politiskt ställningstagande har Heidi Avellan på Sydsvenskan nämligen avslöjat för mig. Man talar inte öppet om för allmänheten att man bygger sin klimathets enbart på riskanalyser, utan propagerar sanningslöst för att det råder konsensus inom forskningen om att vetenskapsläget är klart. https://anti-pk-bloggen.se/2019/10/19/heidi-avellan-forklarar-varfor-medierna-morkar-alternativa-forklaringar-till-uppvarmningen/
Att konsensus inte alls råder bevisas genom den månghövdade internationella forskarsammanslutningen Clintel. http://clintel.org
Alla måste få upp ögonen för vilket allvarligt politiskt spel som vänstermedia bedriver. Först en ödesdiger nerrustning av svenska nationen. Sedan en storskalig och kolossalt kostnadskrävande satsning på ett föga säkert klimatscenario.
Det som sker har förstås en politisk förklaring. Huntford gav i sin bok en skiss över socialdemokratins bygge av en betongstat, med S-partiets makt i toppen över samhällskroppen via sina kollektiva organisationer. Han beskriver tydligt Olof Palmes uttalade intresse för behovet av statens medieföretag. Idag vill jag säga att Palme och vänstern närmast fått som de vill.
Enligt min mening har mediavänstern nu nått vägs ände. Det är hög tid för ett öppet och kritiskt samtal. Och att slänga vänsterns katastrofala teorier och skräckbudskap på skräphögen. Jag kommer att utveckla detta tema framöver. Om inte sossarnas snart hundraåriga maktnätverk bryts kommer Sverige aldrig att få uppleva reell politisk frihet. Vi är idag delvis förslavade.
Torsten Sandström
