Sydsvenskan sopar igen spåren efter ilsken politisk kritik från Lidingömoderater mot Malmö. Kritiken gäller Malmö kommuns inköp av en regnbågsfärgad Prideskulptur på knallrosa bas, toppad med en enhörning. Kostnaden är i miljonklassen. Bakgrunden är att Malmö kommuns kassakista årligen mottar jättestora skatteutjämningsbidrag, bla från Lidingö stad. På ön menar man att bidragen bör användas till det allra nödvändigaste socialt sett, inte fåniga skulpturer med politiska ambitioner.
Så här skriver Sydsvenskans Ida Ölmedal:
Ölmedal: Lidingö surar över Malmös enhörning – men vi vet nog vad de suktar efter
Lidingös kommunstyrelseordförande blev tjurig när Malmö stad unnade sig en enhörning. Malmö kan gott erbjuda Lidingö något ur konstsamlingen som tröst.
I stället för att resonera om hur skattepengar från andra kommuner bör användas så försöker Ölmedal banalisera och skoja bort saken. Hennes agerande överensstämmer helt med min kritik av utvecklingen inom svensk journalistik: alltså vägen från faktasamtal till åsiktspladder. Till råga på allt antyder Ölmedal att Lidingös moderater nog skulle godta en staty som föreställer en man, exv Zlatan. Alltså ett annat fånigt konstverk som Malmö beställt med bidrag från Lidingö och andra kommuner, som i lag tvingas skänka bort sina medlemmar pengar.
Ölmedal förvandlar således en intressant principfråga till ett fall av obehörig könsfixering. Malmö är den svenska stad som av alla får mest pengar från andra kommuner. År 2021 omkring 18.000 kr i bidrag för varje invånare, dvs totalt sett nästan 6 miljarder kr per år i gåva från landets sammanlagt åtta betalande kommuner. Varje invånare på Lidingö tvingas skänka c:a 8.000 kr per år till bidragstörstande kommuner landet runt, dvs totalt omkring 384 miljoner per år för Lidingös del.
Man kan tycka att Sydsvenskan från Malmö borde visa respekt för de främmande människor som tvingas betala en god del av Malmös egna utgifter. Men I Malmö är man så van vid socialbidrag att man uppfattar pengarna som självklara. Och då blir reaktionen den som Ölmedal visar upp. Ett självsäkert trots mot givarna på grund av ett förbluffande miljonslöseri.
Torsten Sandström
