För var dag blir bilden allt tydligare av att EU-ledningen håller på att forma en typ av europeisk planekonomi. Det rör sig om en spektakulär nyhet! Enligt The Economist kallas den därför i Bryssel för ”Nästa generations EU”. Till sitt innehåll är det förmodligen det mest allvarliga som just nu sker i europeisk politik. Det vi ser är hur EU:s stora federala mönster utvidgas, något som bekant fått frihetsälskande britter att säga goodby. Det rör sig bland annat om en enorm skuldsättning av rika medlemsnationer samt ambitioner att styra europeisk energi- och miljöpolitik. Till och med den svenska vattenkraften anses numera som ”ohållbar” i Bryssel. Fiskar och växter riskerar nämligen komma till skada.
På SvD Debatt kritiserade häromdagen två svenska forskare en EU-rapport om ”hållbar bolagsstyrning”. Med hjälp av klyschan ”hållbar” ska nu alltså byråkratin i Bryssel forma regler som typiskt sett enbart har nationella bäring, då det rör sig om fria företags affärsbeslut. Men nu vill EU begränsa företagens vinstutdelning, peka ut vilka investeringar som ska genomföras samt tillföra bolagen ”experter” och kommittéer, som inget företag bett om.
Det är alltså fråga om ytterligare offer på den heliga hållbarhetens altare. Ett oklart mantra ska alltså ta över aktieägarnas intressen av vinstdrivande företag. Att forskarna framför kritik i SvD är alltså i hög grad rimligt. Men vad händer när frågan ska dryftas inom S- partiets regering tillsammans med Mp? Jag räknar tyvärr med att det än en gång blir grönt ljus. Central planering är nämligen en del av S-partiets drömvärld (för att inte tala om Mp:s!). Till råga på allt har ju S-partiet skickat den före detta kommunisten Ylva Johansson till Kommissionen i Bryssel. Hon är nämligen urtypen för en B-lagsspelare.
Det är som sagt bra att SvD släpper fram kritiken i sina spalter. Men vad gör landets ledande politiker? Ska de än en gång huka, för att bli överkörda av byråkratin från Bryssel? Politikerna måste vakna upp ur sin törnrosasömn. Britterna har sedan länge insett EU:s hot mot friheten. Helt nya och extremt viktiga frågor drivs av EU-kommissionen i en tydlig vänsterliberal anda. Det rör sig om propåer som förvandlar Sverige till en lydstat under EU. Det rör sig om företagens, aktieägarnas och ytterst de svenska medborgares frihet. Och vid makten i Stockholm sitter just nu historiens kanske svagaste svenska regering. Jag måste nypa mig i skinnet för att bestämma om det är en mardröm. Men tyvärr är det inte fråga om en nattmara.
Torsten Sandström