V-partiets Sjöstedt älskar att tala om klassamhället. Det blir komiskt i och med att han inte ser framväxten av en klass som är det främsta hotet mot den svenska nationen: den politiska.
Han checkar han nu ut ur riksdagspolitiken, med plånboken full av skattepengar för resten av livet. Grundplåten är lagd genom två perioder i EU-parlamentet. Nu reser han till sin hustru Ann Måwe som lämpligt nog nyligen – efter flera år på UD – befordrats till ambassadör i Hanoi av S-regeringen. Den politiska klassen ser ju om sitt hus.
Kanske vill S-partiet få bort Sjöstedt från dagspolitiken och låta honom skriva sina minnen i Hanoi? Rollen som klasspappa för alla barn i svenska skolan där är förstås given. Där kan han också studera den kommunism som han själv gillar – hans ungdomsförbund gör det uttryckligen i sina stadgar. Vem vet, han kan kanske träffa några vietnamesiska klasskamrater, som kan berätta hur ett folk ska försörja sin överhet? Han har säkert också något att lära ut från Sverige.
Ekonomiskt har alltså Sjöstedt sitt på det torra. Om det blir en memoarbok kan den givetvis räkna med goda recensioner i svenska medier (journalisterna hyllar honom redan). Om han orkar kan han säkert bli ambassadör själv, förslagsvis i Venezuela. Eller varför inte landshövding i Göteborg. Där är man ju van vid skämtfigurer.
Svenska folket kommer i framtiden att minnas honom som den person som alltid önskat höja skatterna mest. Med en min som Mickel räv har han plundrat folket på miljarder och lovat än fler om han bara kom till makten.
