Du har säkert hört ordet förr. ”Säkerställa”. Nästan var dag hör vi att någon myndighet misslyckats med sin uppgift. Ibland måste man förstås ha förståelse för detta. Men ofta rör det sig om dåligt handlag, dvs om det som utomlands kallas mismanagement. Jag blir så less på att se och höra dessa byråkrater, som med huvudet på sned och sänkt blick, lovar att säkerställa den verksamhet som alldeles nyss brustit.
Säkerställa? Vem kan tro på dessa avlönade gråtare och gråterskor? Har det gått snett en gång kan det väl hända igen. Det förstår nästan vem som helst. Men ändå har personerna – från ministrar till landstingschefer – mage att lova något dom inte kan hålla. Det är ” rent hialöst”, som man säger i landets södra landsända, som har mycket att lära den politiskt korrekta eliten i Stockholm.
Ibland talas det om politikerförakt. Eller om misstro mot det offentliga. Är det inte så att politiker och byråkrater själva bygger under denna misstro? Genom att stå i teverutan stå och lova något dom inte kan vara säkra på att fixa. Kloka människor skrattar åt dom!
Jag blir verkligen så trött över den låga förmågan hos en välgödd offentlig sektor. Sveriges offentlighet framstår som ett stort dagis. Fast omvänt. I vårt land tycks personalen vara elever. Och förskolebarnen leda verksamheten. Med den bilden för ögonen har jag enklare att förlåta.
