En julklapp som saxats från SvD 2017-12-23; författare Ivar Arpi:
LEDARE | STATSFEMINISMEN
När vågar vi ta itu med vår egen hjärntvätt?
Kanske krävs det en hovnarr för att säga sanningen, att påpeka att kejsaren är naken. Som en av Norges mest välkända komiker och uttalad högersosse var Harald Eia kanske precis rätt person att visa hur samhällsvetenskapen ignorerar biologiska förklaringar av ideologiska skäl.
Oförarglig. Om något ord hade kunnat beskriva hur den norske komikern Harald Eia uppfattades innan han gjorde Hjernevask är det nog oförarglig . Fast det är inte helt rätt – ingen som är så rolig är helt och hållet oförarglig. I Hjernevask försöker han få till intervjuer med vanliga norrmän. De flesta brister ut i skratt bara av att se honom, nästan ingen vill ställa upp, utan går vidare. ”Men det är inte ett skämt! Det är ett seriöst program”, utbrister Eia gång på gång.
Upplägget i de sju avsnitten är att Eia först intervjuar norska samhällsvetare om en specifik fråga. I första avsnittet handlar det om könsskillnader, och utan undantag får han svaret att biologiska skillnader antingen inte finns, eller är irrelevanta. Allt beror på socialisering, vilka förväntningar vi har från samhället och så vidare, menar de norska forskarna. Till exempel att män och kvinnor i Norge, och övriga västvärlden, gör olika yrkesval.
Därefter pratar han med världens främsta experter som forskar om samma frågor, men utifrån andra discipliner.
I avsnittet om könsskillnader talade han med Steven Pinker, i grunden lingvistiker, Simon Baron Cohen, professor i psykopatologi, och Anne Campbell, evolutionspsykolog.
I samtal med dem framkom bland annat att skillnaderna i yrkesval, och utbildningsval, blir större ju mer jämställt ett land är. I länder som Pakistan och Indien, som är mer ojämställda jämfört med de nordiska länderna, väljer män och kvinnor utbildningar och yrken mer likartat. Förklaringen kan vara att män och kvinnor kan välja vad som intresserar dem först när de är fria att välja yrke, och fattigdomen inte längre lurar runt knuten. Detta är en del av det som kallas jämställdhetsparadoxen.
Med deras forskning i ryggen återvänder Eia för att konfrontera de norska forskarna. De blir ställda, eftersom de har uppfattat honom som oförarglig och okunnig.
Resultatet blev slående. Norska samhälls-vetare, särskilt de med inriktning på genus, vägrade ta till sig annan forskning, av till synes ideologiska skäl. Genusvetaren Jørgen Lorentzen gick så långt att han ifrågasatte motivet till att någon forskare ens försöker hitta en biologisk grund för könsskillnader.
När Hjernevask sändes 2010 blev det en massiv tittarsuccé i Norge. Dessutom: de öronmärkta pengarna som det norska forskningsrådet hade gett genusvetenskap, 56 miljoner kronor per fyraårsperiod, drogs in. Efter det får genusvetenskapen i Norge, till skillnad mot i Sverige, konkurrera på lika villkor med annan vetenskap om forskningsmedel. Men programmet fick även andra effekter, berättar Eia:
– Debatten landade i att de socialkonstruktivistiska forskningsmiljöerna vi skildrade var ideologiskt präglade, att de vägrade ta in perspektiv om biologiska skillnader för att de ansåg sådan forskning som farlig och skadlig. Men det är ju inte därför vi har universitet. Vi har universitet för att vi ska diskutera idéer och komma fram till sanningen.
– Om man ska diskutera samhällsvetenskapliga fenomen i Norge måste man ta med det biologiska perspektivet om diskussionen ska kännas seriös. Det behövde man inte innan Hjernevask .
Men alla var inte lika positiva till programmet. Cathrine Holst är professor i sociologi vid Oslos universitet, uttalad feminist och forskar om kön. Hon var kritisk till att det bara var de norska forskarna som ifrågasattes, medan de internationella forskarna användes som ett slags facit. Trots det tycker hon ändå att programmet bidrog med viktiga perspektiv.
– Jag blev själv mer medveten om biologisk forskning. Och det var en viktig kritik som Harald Eia förde fram i Hjernevask , att samhällsvetare borde förhålla sig mer till biologisk forskning när det är relevant. Programmet fokuserade också på radikala konstruktivistiska doktriner – som att ”allt är socialt konstruerat”, ”verkligheten finns inte”, ”objektivitet är omöjligt”, och så vidare – som dessvärre har uppslutning inom genusvetenskapen. Det var hög tid att det gjordes, tycker jag.
Cathrine Holst får frågan om hon ser en motsättning mellan att vara feminist och att acceptera att det finns biologiska skillnader mellan män och kvinnor. Är man per definition en antifeminist om man tycker att forskning om biologiska könsskillnader är relevant?
– Ingen forskning bör accepteras okritiskt, inte heller biologisk forskning. Men generellt ser jag ingen motsättning mellan att vara feminist och ta till sig att det finns biologiska könsskillnader.
Trots att Hjernevask haft enormt genomslag i Norge har den inte visats i Sverige. Faktum är att den knappt ens har diskuterats i Sverige, varken när den sändes eller senare, förutom i spridda blogginlägg och någon ledartext här och var. Hur kan det komma sig att ingen har kommit på idén att göra något liknande här?
Jo, Harald Eia försökte faktiskt med både SVT och UR. De senare skulle till och med få göra det gratis.
– Då fick jag veta via en bakkanal att de inte ville sända det eftersom de uppfattade programmet som ett ”ideologiskt högervridet projekt”. Det var lite dumt.
Något år senare hörde komikern Aron Flam av sig till Harald Eia för att få köpa rättigheterna att göra en svensk kopia, och fick välsignelsen att göra det utan kostnad om han lyckades sälja in idén. Han försökte med SVT i Stockholm, SVT i Göteborg och sedan med TV4. Alla sade nej.
Även psykiatern David Eberhard har ihop med journalisten Erik Hörstadius, och med uppbackning av producenten Karin af Klintberg, försökt sälja in idén att göra ett svenskt Hjernevask på SVT. I Aron Flams podd Dekonstruktiv kritik berättar han att det möttes av ett närmast totalt ointresse. SVT ansåg att det skulle vara en partsinlaga och att tittarna ändå inte är intresserade av frågan.
Frågan är när vi i Sverige kommer bli redo att konfronteras med vår egen Hjärntvätt .
Ledarskribent.
